Högt IQ.

Jag har väl däromkring tror jag, bara testat på mensas hemsida, aldrig velat göra riktigt test, inte så intresserad av min IQ. Men då jag läst till civilingenjör och doktorerat utanpå det så har jag absolut haft nytta av det, tror nog många runt mig då haft samma nivåer. Jag tycker det är kul med kunskap och älskar allt kring naturvetenskap. Just nu lär jag mig massor om arbetsmiljölagar i flera europeiska länder och det kan vara ganska trångt i huvudet. Sedan skall jag in med en massa talutveckling då jag har en dotter med utvecklingsstörning. Önskar ibland jag kunde mixa mina barn så jag skulle få två normalbegåvade då andra barnet är nog så intelligent. Var lite fundersam där ett tag på det där med särbegåvade barn, om han passade in där, men han passade in mycket mer på högpresterande barn (hittade test på mensas hemsida) och han har lätt för skolan men trivs och är social.

Så, ts, har du alltid kännt dig udda, även som barn, strulig i skolan men kunnat allt? Då kanske du var ett särbegåvat barn.

"Fiskpinne", vad har du valt att göra med din begåvning och hur gammal är du?

Anomym (&&&&) ja det är fruktansvärt när det snackas diagnoser utan att proffs har satt någon diagnos. Det är så fel det kan vara. En specialpedagog kan väl säga att den misstänker och ser tecken men skall vara tydlig på att diagnos bara kan sättas av läkare.

Men en sak som din son behöver lära sig är at kunna sänka sig till sina klasskamraters nivå, att lyssna på dem och sedan 'krydda' grupparbetet lite med sina extra kunskaper. Lära sig att arbeta i grupp. Är extremt viktigt i arbetslivet. Prata med honom och säg att detta är en sak han behöver öva på, en sak som är svår för honom. Man behöver kunna förenkla, så som vuxna måste göra för att barn skall förstå, så som lärare måste göra när man börjar prata om atomer i högstadiet. Sulle man prata om sp3-orbitaler och pi-bindningar i kolföreningar i 7:an så skulle de flesta ungar sitta som små fån, stänga av och inte lära sig någonting för nivån är långt över deras huvuden. Man snackar enkel och dubbelbindningar.

Något jag som lärare ofta har poängterat är just detta med modeller, att det inte är verkligheten, bara modeller, idéer, ibland har jag bara på skoj dragit den mer komplexa och kompletta förklaringen. Sagt till klassen att om ni inte fattar detta så gör det ingenting, kommer inte på tenta men kan vara kul att veta hur det kan räknas/förklaras/modelleras på en svårare nivå. Jag har haft studenter som inte kunnat förstå de förenklade modellerna men snabbt tagit till sig mer komplexa förklaringar, troligen därför att de (som jag) sett sakerna som inte stämt i den förenklade modellen och då inte kunnat ta den till sig. Ganska kul när bänkkamraten ser ut som en fågelholk men man ser att poletten faller ner för den mer begåvade studenten.