John D

Äldre 10 Jan 13:43

662 svar

Högt IQ.

Jag har själv högt IQ, ungefär i samma klass som dig lite beroende på vilka test man går efter, men har aldrig sett det som ett problem.
Visst kan jag ibland bli lite frustrerad när många inte direkt förstår saker som för mig är fullkomligt logiska, och visst blir jag ibland irriterad på att folk kan vara lite korkade, men det är knappast något jag lider av eller ser som ett problem.
Så jävla mycket smartare än gemene man är man inte om man har 140 i IQ.

John D

Äldre 10 Jan 13:54

#9

Anonym skrev 2011-01-10 13:41:46 följande:

Hahahaha, men TS, snacka om att du vill ha uppmärksamhet...

På vilket sätt märker man att du har högt IQ i vardagslivet??

Jag tror inte TS säger att andra märker det, hon menar nog att hon märker av det.
Samt att dom gånger hon valt att berätta så har folk reagerat på ett sätt hon tycker är jobbigt.

John D

Äldre 10 Jan 13:59

#11

Anonym (IQ Fiskpinne) skrev 2011-01-10 13:53:06 följande:

Jag har IQ på närmare 160

Oj, det var inte illa. Vilka test har du gjort?

John D

Äldre 10 Jan 14:05

#16

Trust me skrev 2011-01-10 14:01:38 följande:

Jo det är man. Typ översta 5%.

Det de flesta undrar är vad intelligensen gör för skillnad. Säg att du tillhör de 5% längsta då kommer ditt huvud synas i varje folksamling. Någon så uppenbart påtaglig egenskap finns inte i intelligens.

Givetvis är man intelligentare, det jag menade var att 140 i IQ inte borde vara ett stort problem.
I vardagssituationer är 140 i IQ inte någon stor fördel överhuvudtaget då det är väldigt sällan en människa utnyttjar sin fulla kapacitet i vardagen.
Om TS har väldigt svårt att "passa in" tror jag faktiskt att det beror mer på hennes personlighet än hennes intelligensnivå.

John D

Äldre 10 Jan 14:09

#18

Anonym (IQ Fiskpinne) skrev 2011-01-10 14:04:58 följande:

Detta gjordes via parnpsyk för många år sedan. Jag vet tyvär inte just vad den "diagnostiken" heter, men jag minns att det tog flera dagar och att jag tyckte det var en läskig upplevelse.
Testet gjordes alltså i omgångar och gjordes för att skolan ville ha papper på att jag var för dum för att gå där.
Det fungerade inte som planerat.

Du har inte funderat på att ta något seriöst test igen? 160 är väldigt högt, inte många i Sverige som kommer upp i det.
Är du så intelligent ska du vara stolt över det! Menar givetvis inte att du ska springa runt och skryta eller rama in testresultatet och sätta upp på väggen eller något, men jag ogillar verkligen när folk med riktigt bra talanger gömmer undan det och bara försöker vara "som alla andra".

John D

Äldre 10 Jan 14:37

#25

Anonym (IQ Fiskpinne) skrev 2011-01-10 14:27:49 följande:

I ärlighetens namn har det inte slagit mig att göra det igen.
Den processen jag och min familj fick få igenom den gången har satt sina spår,
och jag personligen ser inte riktigt värdet av att ha den bekräftelsen, då den för mig inte har lett till någonting annat än en stämpel och ytterligare utanförskap.

På den tiden var det till och med snack om, efter att testet gjordes, att ta mig ifrån min hemmamiljö för att jag inte stimulerades nog. De ansåg altså att ett barn som jag skulle stimuleras på ett speciellt sätt, och bästa sättet att göra det det var att ta mig ifrån min familj. En tanke som för mig verkar lika asburd nu som den gjorde då.
Låt mig då påpeka att jag växte upp i en aldeles vanlig familj, med helt normala förutsättningar.

Jag vet ju själv att jag är smart, att jag lär mig fort och att jag kan utnyttja den förmågan på många sätt, som jag också har gjort hittils i mitt liv. Jag har alltid varit eccentrisk, som jag påpekat tidigare och vare sig det är resultat av mitt IQ eller min personlighet så är detta ingenting jag skäms för. Och hur jag än skulle försöka, skulle jag aldrig kunna bli "som alla andra". Inte ens alla andra, är som alla andra.

Vet inte vad det var för test du råkade ut för, men det verkar inte ha gått rätt till.
Jag blev själv uppmärksammad under skoltiden för min höga IQ, och visst var det snack om diverse specialutbildningar och liknande, men jag vägrade konsekvent att särbehandlas på något sätt och det var det ingen som kunde göra något åt. Jag har alltid varit väldigt självständig och aldrig låtit mig styras.

Själv har jag tagit flera test, mest av nyfikenhet för att se hur smart jag är, men också för att jag ser dom som lite av en utmaning. Jag vet att jag har högre IQ än genomsnittet och jag skäms inte för det eller för att använda det till min fördel. Jag är inte som alla andra, och jag vill inte vara som alla andra. Jag är jag, med dom brister, fel och fördelar det nu innebär.

John D

Äldre 10 Jan 14:42

#28

Anonym skrev 2011-01-10 14:36:19 följande:

Man kan inte mäta IQ över 126. Allt över 126 är hypotetiskt, och räknas ut utefter dina logiska begåvningar, hastighet och tillvägagångssätt.

Källa på det?

Att mäta IQ är väl egentligen alltid mer eller mindre hypotetiskt och ska väl mest ses som ett jämförande värde och inte ett absolut mått, men att man inte skulle kunna mäta IQ över 126 har jag aldrig hört talas om.

John D

Äldre 10 Jan 15:47

#34

Huruvida IQ-test är tillförlitiga eller inte beror nog på hur man definierar intelligens.

Givetvis visar inte IQ-test huruvida en person är musikaliskt begåvad eller praktiskt lagd, eftersom det inte har ett dugg med intelligens att göra. Inte heller behöver hög IQ betyda att man är akademiskt begåvad, och det behöver definitivt inte betyda att man får ett framgångsrikt liv.
Jag tror dom "forskare" du refererar till antagligen bara har fått dåliga poäng på ett IQ-test och därför försöker få det att verka som om dom skulle vara felaktiga, eftersom dom tror att deras låga poäng på något vis skulle betyda att dom är sämre forskare.

Hög intelligens är just bara det, hög intelligens. Det har ingenting att göra med framgång, akademisk begåvning, musikalisk begåvning, social kompetens, tekniskt kunnande eller hur praktisk man är.

John D

Äldre 10 Jan 16:20

#37

Anonym skrev 2011-01-10 16:14:47 följande:

Varför går man runt och säger vad man har i IQ? Har jag så lågt att jag inte förstår något sånt..Nej, det tror jag inte. Det är väl bara att låta bli att säga något om det. Det blir nog lite lättare att bara vara dig själv då.

Jag har högt IQ och jag förstår det inte heller, så det har nog ingenting med IQ att göra.

Det skulle aldrig falla mig in att spontant bara berätta för folk att jag har högt IQ, varför skulle dom bry sig om det?

John D

Äldre 10 Jan 16:33

#39

Heisan skrev 2011-01-10 16:27:54 följande:

Jag läste en artikel, o nej jag minns inte exakt var så jag kan inte ange källa. Där stod det att människor med högre sk IQ än medeltalet ofta saknade förmågan att filtrera information. Detta kan ju medföra många saker, mental stress o svårigheter i det sociala livet eftersom många människor inte förstår varför man t ex inte klarar av att prata om väder o vind utan att dra in klimatförändingar o andra saker(Obs exempel)
Viss psykisk ohälsa är tydligen ganska så vanligt.

Personer med onormalt hög IQ har ofta svårt med den sociala kompetensen, precis som du skriver.
Om man tex pratar om väder och vind så är det för dom fullkomligt logiskt att diskutera även klimatförändringar eftersom det är relaterade ämnen, och förstår inte varför "vanligt" folk inte förstår det.

Det handlar egentligen inte om att filtrera information, det handlar om att personer med hög IQ omedvetet gör kopplingar och associationer som andra inte gör, och eftersom det för dom sker helt transparent och undermedvetet så förstår dom inte att varför andra inte hänger med på deras svängar.

Högt IQ.

INNEHÅLL