Högt IQ.

Ligger på 145-150, varierar lite. Ingenting jag talar om för människor. Visst kan jag känna en oerhörd frustration ibland i vissa sammanhang men jag överlever. Var som många andra understimulerad i skolan men jag tog tag i det själv och blev min egen lärare istället. Mina närmsta vänner ligger nog omkring min nivå (har aldrig diskuterat detta med dem men man märker om andra har hög IQ) vilket gör min vardag ganska behaglig. Jag tror att man automatiskt söker sig till människor som ligger på ungefär samma nivå eftersom man förstår varandras sätt att resonera och fungera, men det är klart, har man ett begränsat umgänge som består av människor man inte valt själv (t.ex. p.g.a. att man bor avskilt) kan det nog bli ganska jobbigt i längden om man har mycket högre IQ än de andra. Inte för att man är "dum" om man har lägre IQ utan för att man resonerar på ett annat sätt.

Silverkatten06 skrev 2011-01-11 22:28:50 följande:

Anonym skrev 2011-01-11 12:44:03 följande:

Jag förstår dig TS. Jag fick 194 på Catellskalan. Gjordes under studietiden på universitetet efter påtryckningar från en professor. Jag får alltid pikar om att jag har det så lätt för mig och att jag får så mycket gratis. Jag anser mig inte vara särskilt intelligent, men jag har klart lättare att tänka logiskt och jag har det klart lättare med siffror. Däremot är jag riktigt usel på att hantera relationer med människor. Jag förstår mig helt enkelt inte på dem. Eller jag har svårt att förstå dem flesta i alla fall. Det leder ofta till att jag själv planterar ett utanförskap och jag känner såklart att jag inte passar in, men jag tror inte att det har med min intelligensnivå att göra.

IQ på 225, 194 och 185 - Jag är helt förstummad över vilka genier det sitter här på familjeliv

Samma fenomen som när det gäller storlek på manliga könsorgan. Intressant.

Högt IQ.

INNEHÅLL