Högt IQ.

Precis. 'Behandla andra som du själv vill bli behandlad' är ett bra motto, om man lär sig att se om folk utnyttjar ens egenskap eller ej.

Nej, inte mer än pengar ;)

Nu blev jag faktiskt sugen på att försöka. Trots att jag är notblind och tondöv (jag kan inte läsa noter, utan måste räkna enligt nybörjarreglerna, och jag kan inte säga vilken ton en musiker tar).

100 är medelmåttigt.

Så du menar att vi inte ska sträva efter att acceptans kring olikheter, utan att man får ta förutfattade meningar som de är - 'är du annorlunda, ber du om det' ?

Vem är Nina Persson?

Jo, nackdelen med att köpa piano billigt, eller att få det gratis, är att de är ostämda och kostad (såvitt jag vet) skjortan att stämma, och därför skänker många bort det. Platsbrist har nog en stor inverkan på det också såklart.

Vi har en trombon, en stratocaster och en akustisk gitarr härhemma, men trombonen får jag bara väsande ur, och jag kan inte stämma en gitarr utan hjälpmedel ;)

=D Det finns ju elektroniska hjälpmedel till gitarrer (som jag använde under tiden jag spelade i band).

'Jag vet att det är medelmåttigt. 

Tvärtom, jag tror att det ligger mer i TS självkänsla än i IQ:n 

Man kommer alltid bli bemött otrevligt av vissa människor. Alla människor har olikheter som gör att det alltid kommer finnas människor som behandlar oss orätt. Det kan vara nationalitet, utseende, yrke, IQ, vad som helst! Det handlar om att lära sig att inte "fastna" i detta, utan kunna släppa det och gå vidare.

TS känsla finns inte bara hos extremintelligenta personer, utan alla som känner sig utanför.

Men sjävklart ska vi sträva efter acceptans kring oliketer, men vi kommer ALDRIG leva i en fördomsfri värld, och lär man sig inte att inte ta åt sig av vad alla andra säger/tycker kommer ens liv bli jobbigare än nödvändigt. Oavsett vad ens "olikhet" är. 

Dessutom så tycker man att det är jobbigt att ha hög IQ, så kan man ju tona ner det. Lättare än för dem som har väldigt låg IQ... '

Absolut.

Det värsta som finns är folk i ens närhet som aktivt försöker få en att ändra sig själv och sin personlighet, för att det passar dom bättre.

Diagnosträsket är på tok för utbrett.
Jag tvivlar på att många med adhd/damp, aspergers och autism som diagnos egentligen har det. Men det är lättare för anhöriga och samhälle att acceptera en om man har en legitim ursäkt att sticka ut från mängden.

Det finns bara en typ av IQ, och EQ räknas inte in där.

Jag har gärna en blandning av street smart och hög IQ.

Hög IQ gör dig inte till en übermänniska. Det visar bara din fallenhet för logiskt tänkande.
En väldigt intelligent person behöver inte (men för det mesta) ha hög IQ.
Intelligenta människor behöver inte vara smarta, och lågintelligenta kan vara oerhört smarta.

Anledningen till att många med hög IQ lider av depressioner, är för att de tänker mycket mer, analyserar människor, handlingar och världen och hur denna fungerar, än 'medelmåttor' alt. happygolucky-människor.
Det späs också på från skola, familj, vänner, ovänner att du, som annorlunda, är dum, ful, inte som alla andra, och då måste man ju förstå varför personen mår dåligt ifråga.

Tror inte så mycket på det där med statistik. Väldigt vinklat.

Grundstenen i din personlighet följde redan med när du skapades. Sedan utvecklas den, beroende på hur du utvecklas, uppfostras och stimulerar dig med.

Psykisk ohälsa (om vi räknar in depression, ångest osv) är någonting som skapas av att omvärlden inte accepterar dig för den du är. Du får ofta höra att det är något fel på dig, på så många sätt att listan skulle bli oändlig, om jag skulle skapa en sådan.
Nu är detta främst riktat till giftfri, men jag håller med citerade användare.