• Anonym

    Högt IQ.

    Ecthalia skrev 2011-01-12 14:08:16 följande:
    Jag tror inte att man kan jämför vem som har det jobbigast eller lider allra mest. Det finns bara ett konstanterande i tråden om att det finns en viss brist i det svenska skolsätet. Framförallt i utbildningen hos många lärare idag som känner att de inte har tillräckligt med bakgrund för att veta hur de ska handskas med barn som skiljer sig från mängden. Deltog på ett sådant seminarie där de diskuterade hur lärarkårens högskoleutbildningar bör förändras för att bemöta detta behov. Det är en mycket knepigare fråga än vad man tror tyvärr...
    Visst är det så. Med mindre klasser och fler lärare skulle det vara möjligt att  i mycket högre utsträckning individualisera utbildningen, om än det är en utopi att tro att det skulle vara möjligt att skapa en skola där *alla alltid* får den hjälp och det stöd de behöver.

    Ang Mensas test på sidan: Det är ju bara ett smakprov där. Avsevärt svårare att sitta i en knäpptyst sal med människor som tänker så det knakar och enbart höra "fem minuter kvar, fyra minuter kvar..."!
  • Anonym
    giftfri skrev 2011-01-12 14:13:31 följande:
    Men vem vill vara som alla andra? Inte jag iaf.., så att känna sig utanför, måste ha med självförtroendet att göra, i vart fall inte med hög IQ.. Men det är ju kännt att de med sk hög IQ, oftare lider av psykiska problem å psykiska störningar, så antgligen ligger hela problematiken där..
    Källa på det sistnämnda. Jag har nyligen läst rapporter som just skriver att det inte är så, kan plocka fram det senare.
  • Anonym

    Ha ha ha, hur ska det här tolkas..,som nåt slags bevis för att de med högt IQ saknar socialkompetens..., känner ni er konstiga och annorlunda, så behöver ni uppenbart professionell psykiatrisk hjälp, för det har inget med hög IQ att göra..., herregud, vad får folk allt ifrån..

  • Anonym
    deus ex machina skrev 2011-01-12 17:42:55 följande:
    Ja, för så fort man är annorlunda, ska det åberopas att man är psykiskt sjuk, och därmed behöver hjälp.

    www.recurrentdepression.com/site/more/210/  Läs den här - uttala dig efteråt.
    Det är ts och "kompisar" som påstår sig vara konstig ochannorlunda, och det i negativ mening, självklart behöver dom då professionell psykiatrisk hjälp, för att förstå att det inte har med hög IQ att göra, utan att det är psykist feltänk = dåligt självförtroende och självinsikt..
  • Anonym
    John D skrev 2011-01-12 17:43:52 följande:
    Nej, det gör det inte. En IQ poäng behöver inte alls betyda 1%.
    Och det jobbiga är, att om en IQ poäng mellan 110 och 110 är 4% så kan en IQ poäng mellan 160 och 161 vara 35%.  Poängen och procenten följs liksom inte åt i en normaliserad kurva, eftersom IQ-poäng inte har något fast värde.

    Normalisering är ett helvete om man inte kan det, och snudd på omöjligt att förklara på ett vettigt sätt. :(

    Om man tänker sig IQ-test som ett skolprov, så har man redan innan proven gjort bestämt sig för hur många IG, G, VG och MVG man tänker dela ut.
    När man sedan får testen, så sätter man poängen på ett sådant sätt att antalet MVG man delar ut stämmer med det man redan på förhand bestämt. Om det visar sig att den som hade sämst på testet bara hade ett enda fel, kommer han ändå att få IG eftersom han var sämst.
    Det handlar alltså inte om hur många poäng man har, utan hur man ligger till i jämförelse med alla andra.
    Du svamlar om betygsättningen, IG får ingen som klarar godkänt, det har inget med antal elever att göra. Det du nämner är bara vad som används som en referens, men är inte statiskt..
  • Anonym
    Anonym (tips till TS) skrev 2011-01-12 17:57:17 följande:
    Suck! Inte en till med sjukdomsetikett!
    Men denne har ju helt rätt! Klarar man inte av den sociala biten i livet, så har man ett klart diagnostiserat psykiskt problem., det kan ingen förneka.., så jag håller med, sök hjälp, istället för att gå och må dåligt av felaktiga anledningar.
  • Anonym

    Men ni som är så jävla smarta, att ni t.o.m har papper på det, ni måste väl kunna lösa problemet själva, eller är ni inte tillräckligt smarta för det?

  • Anonym
    deus ex machina skrev 2011-01-12 18:21:36 följande:
    Inte? Så var det iallafall för folkhögskolan. Det skiljer sig kanske en del, men jag fick uppfattningen om att det gällde samtlig betygsatt undervisning.

    Hur fungerar det? Får en lärare sätta hur många MVG som helst på sina elever, utan att bli ifrågasatt från högre instans?
    Det finns en norm för vad som ska klaras för att uppnå godkänt o.s.v, å då kan det bli "snett" i betygsättningen.
    Men en viss hjälp går att få i grundskolan där de centralproven finns, då ser man ju genast om lärarna är för hårda eller mjuka i sin bedömning.
    Men klarar alla elever nästa allt som som de uttsätts för, ja då då finns inte mycket annat än att sätta VG eller MVG...
  • Anonym
    Missimo84 skrev 2011-01-12 20:58:54 följande:
    Men nu tycker jag mig ana en viss ton av nedvärdering av folk med ett iq över det normala... Är det månne den svenska avundsjukan som visar sitt fula tryne? :-O
    Troligen mer deras egna fånigheter i tråden, som att tro att intelligens och utanförskap ska ha nåt samband, det inbjuder till att driva med dom..
  • Anonym
    deus ex machina skrev 2011-01-12 21:06:55 följande:
    Knappast. Däremot var det sagt att 100 är medelmåttigt, vilket stämmer. 100 är medianvärdet man utgår ifrån, om du läser de senaste 7 sidorna.
    Nu var det ju jag som blev kallad medelmåtta så jo, det har sagts Skrattande "ursäkta men vad är ditt problem medelmåtta" hette det
  • Anonym
    Anonym (också testad) skrev 2011-01-12 23:14:30 följande:
    Jag hittade en intressant IQ-test... Sen när har färgseende och intelligens ett samband?


    Det är för att den som gjort det där, har förstått den oerhörda vikten av IQ-test för mänsklighetens bästa 
  • Anonym
    klocka skrev 2011-01-13 00:02:36 följande:

    återigen, det är absolut inte givet att högintelligenta människor har större sociala problem, snarare tvärtom, visar studier som gjorts nyligen.

    "American gifted girls especially, have been found to be more depressed than equally able boys, often underestimating their abilities because of conflicts between of success and 'femininity' (Luthar, Zigler, & Goldstein, 1992). Yet at least as much evidence provides the entirely opposite picture; the gifted being at least as emotionally well balanced as any others. For example, a recent study of over 220 gifted and non-gifted American children in their first year of high-school concluded that the gifted saw themselves as being more intimate with friends, took more sports-related and danger-related risks, and felt that they were at least as good in social-skills as their non-gifted peers: their teachers agreed (Field, Harding, Yando, Gonzalez, Lasko, Bendell and Marks, 1998)."

    Jag kan rekommendera www.joanfreeman.com. Där finns en väldig massa studier att läsa i detta ämne, nedladdningsbara. Joan Freeman är en världsledande forskare i ämnet.


    Osh då bevisar de som har problem med den sociala biten här, att det är en psykolog dom behöver hjälp av, för att komma tillrätta med sina problem, inget annat.., om nu nån trodde nåt annat..
  • Anonym
    klocka skrev 2011-01-13 00:15:36 följande:
    Öh, du får nog uttrycka dig lite klarare för att jag skall förstå vad du menar. Menar du att för att Joan Freeman, som forskar om intelligenta barn, i botten är psykolog, skulle dessa barn från början ha stora psykologiska problem?

    Du får nog läsa om litegrann.
    Nää, jag avser de problem som t.ex TS m.fl har.., att sätta likhetstecken mellan sin  höga IQ å sociala problem, är att skjuta sig själv i foten., det sambandet är enbart egna påhittade slutsatser, troligen för att man är för rädd att tänka tanken, att det är ett psykiskt problem.., sånt är ju fortfarande till viss del skambelagt..
    Är man asocial så kan det bli/vara ett problem, å känner sig utanför eller annorlunda, då löser man det genom att ta hjälp av nån som kan vrida tankarna rätt, få en att inse att man själv är snett ute.., att problemet i botten är skapat av en själv, genom att man dragit felaktiga slutsatser, lurat sig själv helt enjkelt.....
  • Anonym

    Jag gjorde ett test och hamnade mellan 140-150 kommer inte ihåg exakt. Är nu ingenjörstudent som faktist har ett väldigt bra socialt liv trots hög IQ. När jag gick högstadie och gymnasium hade jag det lite svårare med den sociala biten eftersom folk tycker att det är jobbigt med määnniskor som är betydligt smartare.
    Min tröskel kom när jag började på universitet. Jag började vara som alla andra medvetet, och inte försöka förklara relativitetsteorin när någon hade läst en artikel om den i någon tidning.

    Mina klasskamrater tycker iofs att jag är guld värd eftersom jag har lätt i skolan och dessutom har byggt egna enklare formler när det gäller både konstruktion och fysik på universitetsnivå.

    Det enda jag saknar är att jag önskar att jag hade lättare för att prata med folk. Träffade ikväll en person som jag tyckt om men som flyttade långt bort. Det enda jag kom på att säga är hej hur är det, sen var det färdigt pratat...

  • Anonym
    hedersknyffel skrev 2011-01-15 00:15:13 följande:
    Ursäkta en fråga från en dumskalle men hur utläses IQ på svenska? Jag trodde det var intelligenskvot? Om jag har rätt i det så undrar jag, som inte helt högbegåvad, varför man har ett högt intelligenskvot och inte en hög intelligenskvot?
    därför att det heter "ett Q". Det är normalt att man gör så med förkortningar.
  • Anonym
    Anonym (O) skrev 2011-01-15 11:19:52 följande:
    Jag blir för det första grymt imponerad av att du förstår relativitetsteorin, det är bara tre nu levande människor som bevisligen gör det, så det är ju toppenbra!

    Träna lite på det sociala så kommer det att gå bättre! Varför tror du att folk vill höra om fysik? Det är inte ett så vanligt samtalsämne på en lunch eller familjemiddag. Prata lite om vädret, de stigande priserna eller vad du ska göra i helgen eller till sommaren eller så. Övning ger färdighet och det kommer nog att bli bättre.

    Det är väldigt ovanligt att folk tycker illa om smarta, det är oftast bara besserwissrar som inte blir bjudna. Undvik att vara en sån, så går det nog bättre.
    Att det bara är tre personer som förstår den tror jag inte det minsta på. En liten del av relativitetsteorin ingår ju i Fysik B på gymnasienivå...

    Jag tror inte att folk i allmänhet vill veta om dysik, men om någon nämner att dom inte förstår det d'r med relativitetsteorin så har jag tyckt att man kan försöka förklara den. Inte direkt så att jag tar upp ämnet själv.

    Jag vet att folk inte gillar en besserwisser då min bror är en sådan... och så är jag definitivt inte... tycker bara det är svårt att hitta samtalsämnen då jag inte gillar folk som skvalrar om andra och folk som gnäller på allt...
  • Anonym
    Anonym (också testad) skrev 2011-01-15 23:21:38 följande:
    Nej, definitivt inte! Det lönar sig (nästan) alltid att vara uppriktigt ödmjuk och trevlig. Den som ser intelligensen eller begåvningen som en gåva istället för något som gör en överlägsen andra är säkerligen trevligare att umgås med än en översittare.
    Om man ska jobba med något som kräver stor logisk förmåga är det helt ointressant hur ödmjuk man är. Världen har inte utvecklats genom smörande trevliga människor, då hade vi varit kvar på stenåldern om det var det enda som räknades.
  • Anonym
    Anonym (O) skrev 2011-01-21 23:07:11 följande:
    Jag har tänkt på en sak som är viktig för mig. Det är så att min son som är ett och ett halvt verkar vara ovanligt smart vad det gäller problemlösning / logik. Jag började se det redan när han var runt 10 månader. Det var då han första gången filurade ut hur man öppnar barngrinden. Andra barn ruskar oftast bara lite i den och sedan ger de upp. Erik satt och tittade länge och petade sedan målmedvetet till på haspen så att den gick upp. Liknade saker har hänt flera gånger. Idag när jag hämtade honom på förskolan sa pedagogen att hon reagerat på att han är ovaligt intelligent.

    Nu vet jag inte hur jag ska agera. Jag vill så klart ta vara på hans gåva, men samtidigt vill jag inte pressa honom till att tro att livet handlar om att prestera. För det gör det ju inte. Gör man mycket problemlösningssaker, eller "studerar" mycket finns ju en risk att han tror att det är sådant som räknas här i livet.

    Någon här som har tips på böcker att läsa, filmer att se eller sådant?
    Jag har tyvärr inga bra tips, vill bara att du kommer ihåg att även om han är ovanligt smart nu betyder det inte att han kommer att vara det hela livet. Många "begåvade" barn kommer liksom ikapp sig själva, och blir mer genomsnittliga som vuxna.

    Men det är klart du ska försöka ta vara på att det är en smart liten kille, och jag säger ju absolut inte att det är så för ALLA barn som är smarta. Du kanske kan googla lite på "gifted children" och se om du hittar nåt?
Svar på tråden Högt IQ.