Hjälp!!! Min 5-månaders vaknar varje timma!!

Suck, jobbig läggning ikväll... Annars brukar han somna vid sista amningen, men icke ikväl. Så försökte vi lägga honom i sin säng men då bröt h---tet loss. Nu 2,5 timma senare ligger han i sin säng... Vi får se för hur länge.

Man märker hur jäkla påverkade man blir av för lite sömn. Jag o sambon bråkar numera titt som tätt och blir skitirriterade på varandra... Säger taskiga saker som vi egentligen inte menar och sårar den andra... Mest jag som gör det dock... Innan vi fick barn bråkade vi ALDRIG... Det är lite sorgligt tycker jag...

Usch, förstår din frustration! Hade likadant med min lille fram till för 2 veckor sedan... han vaknade varje timme och skrek, jag peta in nappen igen och han somna om, han var inte hungrig. De har ju en tillväxtperiod kring den åldern som ofta påverkar sömnen och även humöret dagtid. Kan iaf trösta och berätta att för oss höll det i sig ca 5 veckor men nu kan jag lägga ner honom i sin säng när han är trött och han somnar då av sig själv och vaknar 2-3 gånger under natten och vill ha nappen. Jo sömnen påverkar verkligen humöret massor, själv var jag sjukt grinig på min man när jag inte fick sova... Jag hoppas det snart vänder för er och att du får lite mer sömn. Kanske kan du ta igen någon timma under dagen eller passa på att lämna till en barnvakt med mycket tålamod några timmar. När min lille har sina knepiga perioder brukar jag läsa i boken Växa och upptäcka världen, bara för att det är skönt för självkänslan att veta att många barn går igenom dessa perioder och att jag inte är en dålig mamma Lycka till!

Humlan l: Tack för ditt stöd! Natten gick hyfsat måste jag säga, han vaknade inte förrän 02.20 så det var ju trots allt 4timmar, sen i med nappen och så sov han i ytterligare 30 min innan han ammade. Sen var det några fler uppvak med amning, napp och ett blöjbyte, men han vaknade inte 'på riktigt' och ville gå upp förrän 9.30! Fram till dess låg han bredvid mig och snuttade/åt titt som tätt, men jag kunde ju iaf slumra då...
Underbart!!

Ja, växa och upptäcka världen är bra verkligen. Sen vet jag inte om allt beror på utvecklingsfasen, men en stor del gör ju säkert det! Skönt när ens väninnors barn bara verkar sova hela nätterna från födseln typ... *arghh*

Va skönt att ni hade en något bättre natt, man måste ju få lite sömn för att inte bli helt knäpp... Själv har jag turen (eller oturen kanske...) att de flesta av mina vänners bebisar har samma struliga nätter som min Hoppas denna natt blir ännu bättre för er!

Ja tack!! Vi hoppas oxå.. Nu har han somnat så då är det dax för oss att lägga oss oxå.

Ojoj vilken helvetesnatt... Sonen vaknade varje timma från kl 21.15 och inget dög förutom att snutta/amma! Så jag fick väcka min sambo (som sovit ostört i ett annat rum från kl 22) vid 04.20 så att jag fick sova därefter i några timmar. Fattar verkligen inte. Hoppas verkligen att det är en utvecklingsgrej som snart går över, hoppas!!
Just nu 'sömntränar' vi honom i sin säng. Tänkte det kunde vara bättre att göra det på dagen än på kvällen.

Håller just nu på att läsa en skrift om sömn jag fick låna av BVC då jag berättade om våra sömnproblem. Den heter 'hur man lär barn att sova på nätterna'. Den verkar baseras på AW:s 5mm. Är riktigt upprörd över det jag läser. Dels säger de att det är helt okej att barnet (från 5 till 18 mån) skriker tills de kräks!!! Det är istället 'en nyttig lärdom'!?! När jag läser vidare så står det att man inte ska byta blöja på natten, för 'barnet ska ju lära sig att somna om med våta blöjor'! Det låter ju helt sinnessjukt! varför ska min lilla bebis behöva göra det!?

Nä, nån måtta får det vara! Hellre uppvak varje timma än att jag ska behöva utsätta mitt älskade barn för detta trauma som det nog innebär, aldrig i livet!! Sen finns det dem som denna metod säkert hjälpt, men att inte veta på förväg hur ens barn kommer reagera gör att jag inte är beredd att ta risken.

Sonen har nu sovit i två timmar sedan han somnade, peppar peppar, hoppas på några fler så vi slipper ens fundera på dessa metoder!

Ja men eller hur!? När BVCsköterskan gav mig den sa jag att jag inte vill göra 5mm men då sa hon att skriften är influerad av den så det behöver man ju inte ta till sig men att den har många andra handfasta tips. men ändå. Finns det idag, 2011, ingen annan skrift att ta till liksom?! Det var även en annan sak som jag reagerade på i texten, det stod att pappan skulle börja natta barnet själv eftersom att 'pappor är lite mer opålitliga. De har inte alltid funnits till hands' Vad är det för jäkla medelålders-synsätt? I vår familj delar vi på det mesta vad gäller sonens behov, förutom amningen då. Men pappan har ju flaskmatat ibland. Nä fy fasen för denna skrift! Hade jag inte fått låna den hade jag kastat den i soporna på direkten.

Hej tankar2009!
Min lille kille är fem och en halv månad. Han första månader i livet innebar nattmatning två-tre gånger per natt, helt ok tyckte jag och pappan. Men sedan hände något och det blev ofta matning en gång i timmen, eller åtminstone varannan timme på natten. Han åt mer sällan på dagen, och hela mitt liv blev en slags kapplöpning att hinna somna medan han sov, vare sig det var dag eller natt. Jag mådde jättedåligt av sömnbristen! Vi började med gröt då han var lite drygt fyra månader med förhoppningen att detta skulle mätta bättre inför natten med märkte ingen större skillnad, möjligtvis att han blev mer pruttig och sov ännu sämre....
Mellan jul och nyår bestämde jag och pappan oss för att ändå försöka vänja honom vid att man sover på natten och äter på dagen. Jag tog gästrummet och sambon vyssjade, vagnade och sjöng i tre nätter. Sonen skrek mycket, men aldrig så han kräktes! Han fick såklart ny blöja om det var det som var felet! Men inte mat.
Nu sover han på nätterna! Han somnar ca åtta och sover med enstaka uppvak (då det räcker att lägga honom på sidan, så somnar han om) fram till fyra-halv fem, sedan äter han flera gånger fram till sju då vi går upp.
Jag kan inte beskriva skillnaden i hur jag mår, hur mitt och sambons förhållande mår och hur hela vår lilla familj mår.
Sömn är viktigt för att man ska funka som människa. Jag tänker att om jag mår så mycket bättre av att sova längre sammanhängande sömn så borde ju sonen också göra det!
Jag önskar dig ett stort lycka till hur ni än bestämmer er för att göra!

Kianne: jag är glad att höra att er lille son sover bättre nu och att ni lyckades med er metod. Det är ju jättebra om man lyckas med den utan några större komplikationer, men vad gör man om man skulle stå där och ens barn skriker så det kräks? Enligt skriften bör man inte avbryta eftersom man då lär barnet att 'bara jag skriker tills jag kräks så får jag min vilja igenom'. Det är väl just detta jag är starkt emot. Jag vill ge mitt lilla barn kärlek, trygghet och att det ska känna tillit till mig och min man, inte att vi låter honom skrika sig till sömns. Jag håller verkligen med om att sömn är jätteviktigt!! Men till vilket pris känner jag... Men sömn ÄR viktigt! Det är just därför vi delar upp nätterna så att vi båda ska få sova ostört i några timmar. Det konstiga är dock att vår lille kille inte verkar vara påverkad av den avbrutna sömnen, han är hur glad ochi pigg som helst om dagarna konstigt nog... Medan vi går omkring som trötta hus..
Nej nu måste jag somna innan mannen kommer in med sonen!

Haha här klagar vi på sömnbrist å så e man vaken halva natten och surfar! Låter som en galet vrickad bok du fick låna på bvc! För oss blir det inga skrik metoder, bara kärlek, tröst och ömhet. Sen får han lära sig att man inte alltid kan få sin vilja igenom när jag kan kommunicera mer med han. Men alla är vi olika, ofta kan man ju höra på ett skrik om det kommer accelerera eller om det bara var ett prov som avtar. Nu är jag ju iaf bortskämd med en bebbe som nöjer sig med nappen istället för mat på natten och det kom utan ansträngning från min sida så det ska jag inte uttala mig alls om. Jag tror det ger sig med tiden och tycker det låter sunt att ni kan dela upp nätterna mellan er. Men du... SOV NU!!

Hej,

vi är fler som kämpar med samma sak. Det gav mig tröst i mörkret i alla fall.

Jag håller med att det är tufft att låta bebisen gråta och ofta hör man ju när det är allvar bebis menar "detta fixar inte jag själv".

Jag har försökt vara tuff men det slutar bara med att bebis får en dålig natt och blir mer orolig och klängig.

Problematik: Ammar var och varannan timme dygnet runt. 

Varför: För att bebis mellan sina måltider inte kan somna av sig själv utan amning.

Sammanfattning: Bebis ammar hela tiden vänjer sig vid detta och ställer om maten att den faktiskt bara räcker till två timmar.

Förslag: Detta försöker jag göra nu. Jag drar ut på amningen på dagarna. Bebis är lättroad och nyfiken så det går oftast utan problem. MEN om hon är trött vill hon ju amma sig till sömns men har det inte gått tillräckligt med lång tid tex bara 40 min sen hon ammade sist då tar vi en promenad som hon somnar på..

Bebis gillar rutiner alltså amma var varannan timme och fortsätter på nätterna. När jag drog ut till var tredjetimme ordentlig promenad och aktivitet så blev första passet på natten (efter22) alltså tre timmar.... och jag kände mig mycket piggare. Vet inte om det kommer fungera och om vi kommer att komma tillbaka till vår nattsömn som vi hade de första månaderna med bebis men man går under om man inte tänker "nästa dag blir bättre" De ändrar ju sig alltid...

Ps kl0700 fick bebis sitt morgon mål och fick vänta till 10 för nästa. Ville inte somna utan bröstet så vi gick ut. När vi kom hem lagom till matning då åt hon och somnade om som en gris. Sover jättebra.

Jag tror inte att det var bra är hon småsnuttade hela dagarna och nätterna tidigare.