När lär man "aj aj"???

Oj vilka duktiga barn/bebisar ni har! Nu är ju min dotter lite mindre, men det känns som om hon bara tycker det är roligt när vi säger aj aj, och jag blir ju så frustrerad när hon "missuppfattar", jag vet inte vad jag ska göra för att få henne att förstå att vi "skäller" eller hur jag nu ska förklara mig.. Visst, som sagt, hon är liten.. men hon är så himla tidig med allt känns det som och det börjar bli tid nu att hon lär sig lite smått..

min 10 månaders son förstår ganska bra måste jag säga själv, jag lyfter pekfingert och säger nej oc h säger det i skarp ton. han är en jävul på sladdar och älskar att bita och dra i dom. har frsökt ställla saker framför och pilla undan men han lyckas alltid få tag i dom. Så när han fått tag i dom så säger jag nej, lyfter fingret och slutar han inte då så lyfter jag bort honom, hukar ner till hans nivå och säger nej. I 8/10 fall förstår han. ibland visar han att han inte är glad på mig med att dra ner läppen och liksom "men varför" hi hi hi så gulligt, men jag är bestämd i ton och uttryck. de är ju smartare än man tror ;)

Hon är SEX MÅNADER. Klart hon inte förstår. Gör det enkelt för dig själv och barnsäkra. Implulskontrollen kommer först i 2 års åldern.

Min tjej är snart 1 och när man säger Aaj aj så vänder hon sig om, tittar på mig och flinar, sen fortsätter hon . Ibland kan man avleda henne. Avleda är det enda som gäller för så små barn. Man kan säga aj aj och ta bort dom, så kopplar dom ihop det tillsist. Dock så kan du ju inte begära att en bebis ska förstå att hon inte får pilla på sladdarna.

Jag blir helt förundrad över vissa människor. Igår hörde jag en mamma säga att hon inte visst vad hon skulle ta sig till, för hennes 7 månaders var överallt och han lyssnade inte när hon sa Nej. Hon hade försökt att smälla honom på fingrarna men han bara skrattade ändå.
VET MAN INTE MER OM SMÅ BEBISAR?! Då får man banne mig läsa på!

För mig är det så att man börjar med "allt" på en gång så att säga; det faller sig ju naturligt om barnet sparkar en i magen på skötbordet att säga "aj, det gjorde ont" och kanske bara hålla emot fötterna med handen. Det som jag däremot INTE gör är att förvänta mig att barnet ska FÖRSTÅ mitt nej vid så liten ålder.

Vi har börjat med "ajaj" (dock inte just det ordet) tidigt, men inte förväntat oss någon direkt reaktion på det. Precis som man gör med övriga saker; man pratar ju med sitt barn om allt möjligt som det inte förstår när den är liten. Läser rim eller sagor som de inte förstår orden i osv. Pratar om maten som de äter när de börjar med smakportioner utan förväntan att barnet ska börja tala tillbaka. osv.

Lite respons började man märka vid kanske 1 - 1,5 års ålder. Men då var det mer "frågande". Peka på det man inte får och säga "ajaj?" t ex. Och sen när föräldern instämmer "nej, den får man inte röra" så provar barnet ändå. Då får man självklart inte vara arg; ett så litet barn förstår inte hela innerbörden, men håller på att lära sig.

Vid 2 har det gått med stormsteg. Nu är vårt barn 3 år och nu förstår han förstås när vi säger nej till något. Sen instämmer han inte alltid i vår åsikt, men det är en annan sak!

Förstår gör de ju naturligtvis inte när de är så små, men visst lär de sig att när mamma och pappa säger så har det en innebörd. Det gäller bara att vara ihärdig. Och man behöver inte låta arg bara för att man är bestämd.  Och sen får man naturligtvis avleda uppmärksamheten till något tillåtet.

Vår son är dryga året och han vet precis vad nej och ajabaja är, men ibland är nyfikenheten större och man kan inte kräva mer än så. Säger man ajabaja precis innan han ska göra saken ger det oftast bättre effekt än om han redan håller på.

Han är också ett sladdbarn och de finaste och roligast leksakerna är att få tag på en slagg och sen vandra omkring med den i hela hemmet. Men det funkar även fint med en leksak med snöre på, så man får göra egna lösningar och naturlitvis erbjuda honom något annat när man tar bort sladdarna för honom.

Eller att vända på saker och ting. När han tex vill öppna dörrar så funkar det att be honom att hjälpa mamma stänga dörren, sen får han massa beröm och ser så stolt ut. Hihi men det får ju vänta ett tag i ert fall ts. 

Eftersom det inte är ett ord som jag kommer använda till barnet som vuxen så känner jag inget större behoav av att lära ut det.

Tjollabolla: Japp, hon är bara 6 månader min dotter och jag förväntar mig inte heller att hon ska förstå. Men jag vill heller inte att hon ska tycka att det är roligt när vi säger "aj aj".. Men jag antar att hon ser "allvaret" i det när hon blir äldre.
Det där med att avleda har vi ju faktiskt gjort men jag har nog aldrig tänkt på att vi faktiskt gör det och att det fungerar! Så det var ju ett toppen tips! Då visar man ju faktiskt på ett bra sätt att det där är inte okej, men det här är okej! :)

Loella: Ja men precis, vi pratar hela tiden och berättar vad saker är och hur dom smakar, låter, ser ut, känns, vad som är fel och rätt.. Inte av den annledning att dom ska förstå vad vi säger, utan för att dom ska lära sig att förstå det så småningom!

Spökplumpen: Ja det är sant, men behöver ju inte låta arg utan mera bestämt, för det är ju inte meningen att barnet ska bli rädd. Och återigen, att avleda är verkligen något jag ska tänka på mera! För det fungerar ju jätte bra! :) Nej än så länge så fungerar inte den sortens "teknik" men det kan jag tänka mig är en mycket bra metod framöver i dom kommande åren! :)