På vilket sätt ska barn få uttrycka ilska/frustration? Vad är okej?

Vår dotter Ronja är 2 år och 5 mån. Hon har alltid uppvisat en stor vilja och envishet och har dessutom ett ganska hett temperament, lik sin mor på alla sätt och vis. :)
Tidvis kommer perioder då hon får häftiga utbrott över allt möjligt, men hon har fram tills nu lugnat ner sig ganska fort igen. Det har kommit en ny omgång av dessa utbrotten men nu är det svårt att få henne lugn igen. Hon slänger sig ner på golvet/marken och skriker högt, gråter och kravlar omkring och ignorerar alla försök till kommunikation. Dessutom blir hon så arg och frustrerad att hon ibland slåss och bits, inte så värst hårt men det visar ju på hur uppjagad hon är för sådär gör hon aldrig annars.
Nu har jag och sambon börjat fundera på hur vi ska tackla detta. Dom gånger då hon slåss eller bits säger vi till på skarpen att man inte får göra så för att det gör ont och kan vara farligt och det reagerar hon på och brukar istället bita i snutten, kläderna eller något annat. Men jag vill gärna förklara för henne hur man istället kan göra när man är arg för att få utlopp för känslorna. Sambon har ganska svårt för hennes skrikande och ber henne ofta att sluta när hon är arg, men efter att ha pratat lite om det är vi överens om att det kanske är ändå ska få vara okej, hon måste ju få visa att hon är arg på något sätt. Det ju hundra gånger bättre än att vara utåtagerande och riskera att skada någon. Men jag vet inte, det känns liksom inte helt bra att visa att det är okej att gallskrika heller. Hur gör ni andra? Vad är okej för er att barnen gör? Jag tycker det är viktigt att visa att man FÅR vara arg men att man samtidigt måste respektera andra.