Får man vara besviken på utebliven? 30 års present?

Min man fick inget av mig när han fyllde 30, vi hade dock innan pratat om att skippa födelsedagspresent så jag fick inget heller. Vi delar födelsedag. Däremot vad jag drivande i det han fick av sin mamma som var en perfekt present, så jag hade en tanke med. Dessutom gifte vi oss 1.5månad efter födelsedagen så pengarna gick till annat.
Det var ju iof jag som fick städa, baka, och organisera födelsedagsfikat för hans familj. Han fick presenter av sin familj jag fick det inte och av mina föräldrar fick vi gemensamma presenter. Jag har börjat ogilla min födelsedag mer och mer sen vi blev tillsammans för det är inte min födelsedag längre när jag inte får någon personlig present eller ens grattis från svärfamiljen.

Andra julen vi var tillsammans fick jag en sådan där presentförpackning från kicks med lite smink grejer i av ett märke jag inte använder och kommentaren det var iaf inte det billigaste. Not fun at all men bättre än strumpbyxor.

Försök ptata med honom men jag vet att det är svårt och det känns som man har förbjudna barnsliga känslor

Asså fan va vissa karlar är sega!! Min sambo fyller den 24 nov, jag åkte in till stan, köpte ett stort paket, vilket var vad han önskade sig, konkade hem det jä....a paketet på vagnen,

gjorde frukost på sängen, han fick sitt paket, ordnade så hans föräldrar kom hit på en liten middag. Födelsedagen var färdig o lyckad!! Inget storstilat men lagom.

Jag fyller 5 dec, alltså 11 dagar senare, o vad fick jag?? INTE ETT SKIT!!!  Inte ens en tanke. INGETING.
Alltså hur kan man med att ge ingenting??

Hade vi bestämt att ge ingenting så okej, men det hade vi inte. Man blir verkligen besviken på att han inte kunde anstränga sig det minsta ens. Jag tycker inte man ska behöva ordna saker på sin egen födelsedag. har man vart ihop i 10 år känner man den andre hyffsat väl, så man vet vad man kan göra eller köpa. En tanke hade räckt...

Bläää för såna killar

Ts är det så att din man brukar planera saker och brukar han spara pengar?
För om inte så är det konstigt att tro att han skulle göra så nu.

Inte mycket att satsa på hör jag tyvärr. Då vet du också troligtvis hur resten av livet kommer att bli med honom. Han kommer att prioritera sig själv först och sen dig. Hur blir det när ni får barn?

Alltså, att önska sig äkta smycken jämt och ständigt kanske är lite för mycket om man har dålig ekonomi men på en 30-års dag kan man förvänta sig lite mer.

Och strumpbyxor är definitivt ingen bra present. Ungefär som att få ett paket disktrasor..

Har man inte pengar så kan man ändå hitta på nått mer kreativt. Ett biobesök, ett restaurangbesök, underkläder, en massage, oäkta smycken som faktiskt ofta är väldigt fina som accessoarer. Finns hur mycket som helst som inte är strumpbyxor.

Det behöver inte kosta mycket, det är inte priset som är viktigt, utan tanken som ligger bakom. 

Tack för alla kommentarer. Självklart är vi fortfarande ihop, visst det ÄR jobbigt men inget jag gör slut för. 

Ja, såhär är han mer eller mindre. Vi har haft otaliga disskusioner ang vikten av en buffert etc. Vi har inte gemensam ekonomi, trots det är det ALLTID jag som köper presenter etc till gemensammt bekanta.

Även om jag vet att han är såhär så kan jag inte sluta hoppas och när han VET hur jag vill ha det. Hade han till exempel klistrat in en bild på ett smycke han tyckte var fint i ett kort och sagt att detta ska då få när jag får lite bättre ekonomi. Tex, då hade det kännt mer planerat, genomtänkt och älskvärt.

Självklart var det trevligt och uppskattande att han överaskade med mat och ett annat par på kvällen.

Men jag kan inte få bort den jobbiga kännslan i bröstet, en kännsla av att han inte bryr sig. Jag har som jag skrivit tidigare pratat med honom, men då blir han arg och säger att vi ska skita i middagen med!

Funderar på att visa honom tråden, att få läsa andras åsikter med mera kanska kan få honom att förstå min kännsla? 

min make tänker till även vid knaper ekonmi, senast blev det badskum (jag älskar långa varma bad!) det kändes genomtänkt och därför bra!

om strumbyxorna så tycker jag en nalle (eller blommor) från citygross hade varit trevligare! 

första födelsedagen fick jag EN svart tallrik!!

Andra fick jag godis

Och denna fick jag ett presentkort på "ett bättre 2011 än 2010"

Så ja hade varit glad för strumpbyxor denna gång. Fick INGENTING veckan efter på vår årsdag.

Är gravid i vecka 33 med vårt 2:a gemensamma barn och familjens 3:e.

Tycker oxå d e fel att ALLTID skylla på avsaknaden på pengar. man kan faktiskt Spara! 

Jag hatar presenter. Så jävla trist och onödigt. 

Jag önskade mig att mina föräldrar skulle komma och hälsa på mig Irland när jag fyllde 30. Fick ett presentkort på 10 000:- men kände verkligen att det hade varit roligare att dom kom. Och när man faktiskt tjänar bra pengar själv, så kändes det lite fel ... men men.