Får man vara besviken på utebliven? 30 års present?

Men han engagerade ju sig.
Han bjöd dit ett par och överraskade dig.

Som du sa, det är individuellt. Han tyckte väl att han engagerade sig med par och middag, men nej då blir du besviken och ifrågasätter varför han inte bjöd din bästa vän? Jisses! Han har Dåligt med pengar, jag förstår inte ens hur du ens tänker tanken att önska dig smycke i present då? Vad gör det om din sambo blir barskrapad, så länge du får smycken? 

Ja det är ju detta med TID och PLANERANDE på min dag. Sedan så hade det inte varit så jobbigt om jag fyllt 31 eller 29 men just 30 är speciellt!

Ang alla hjärtans dag, visst är det ett jippo, men ett ganska trevligt sådant. En bukett blommor, eller EN ros så är min dag gjord. Nu frågade ju jag och han sa att det inte blev något alls, då pengarna nu var helt slut! Men ett fint hemmagjort kort med en fin text på betyder massor det med, tanken, tiden och engagemanget! 

Jag förstår dig TS. Jag är uppvuxen med stora födelsedagar och julfester utan dess like när hela släkten, vänner och familj var samlade. Att lägga lite tid och några kronor på något genomtänkt som speglar den som fyller år och samtidigt skapar ett minne tycker jag att alla förtjänar. Vill man inte ha det så vill man inte. Fine! Men gnäll inte på oss som faktiskt ser det som något speciellt.
Hade jag fått ett par strumpbyxor från citygross på min födelsedag hade jag faktiskt ifrågasatt hans kärlek till mig och jag hade blivit riktigt besviken. Det behöver inte vara något dyrt om man inte har ekonomi till det. En mysig picnic, en utflykt, massage, ett mysigt bad, god middag mm kan vara minst lika fint och skapar ett evigt minne som inte kan ta ifrån mig. Men jag förväntar mig verkligen att få något som betyder något för mig och jag skäms inte för det. 

Lovey- Han har alltid ont om pengar, men tjänar inte dåligt! Man kan omprioritera, man kan spara om man verkligen vill. Om det var så att det inte gick av olika anledningar så hade bara lite mer engagemang etc betytt massor. 

Jag vet samtidigt att man ska vara glad för det man får etc etc. Man det handlar inte riktigt om det, det känns snarare som att han efter 7 år fortfarande inte känner mig, trots att jag gärna berättar.

Ska prata med honom igen, men blir tyvärr senare i veckan, vi går om varandra nu några dagar. 

My god, jag köpte 4 julklappar till min man och fick typ lika många tillbaka.
Till hans födelsedag, han fyller inte ens jämnt, hade jag tänkt att bjuda på en resa till Rom. 
Nu går det inte, för jag får inte flyga. 

Varför är det så att man måste vara så modest? 

Ha-galen? Nej inte alls, men jag vill ge min sambo allt, jag vill verkligen uppvakta honom! 
Naturligtvis uppskattar jag om han gör detsamma för mig. 

I alla hjärtans present får han 50 min klassisk massage. Och han bjuder mig på en väldigt flott middag. 

Klart att man ska visa uppskattning, och det kan man göra på många olika sätt. Men en present på 30 års dagen är ju en självklarhet.

Skulle jag få välja mellan att bli firad el bara få present så väljer jag att bli firad!
Jag vill gärna ha lite tanke och förberedelse bakom.

Däremot var ju strumpbyxor en väldigt konstig present om du just inte önskat dig detta.

Jag har ofta varit med om liknande situationer med min man. Inte ointresse från hans sida utan mer osäkerhet. Nu för tiden önskar jag mig alltid något specifikt eller inhandlar det själv så får han ge mig det. Inte alls kul men bättre än att bli besviken varje år..

Istället för strumpbyxor hade han kunnat köpte en röd ros!

Jag förstår dig helt klart!!! Fy sjutton, strumpbyxor i 30 års present?!?