Vad är barnsligt i en relation?

Folk har ju väldigt olika behov av att öppna upp sig och i en parrelation gäller det väl att kunna anpassa sig till varandra. Jag diskuterar ogärna mina känslor med andra om det inte handlar om ren problemlösning.
För att grovt generalisera det hela så tror jag att i ett manligt kontra kvinnligt perspektiv, män är mer benägna att ta upp saker till ytan om de betraktas som problem som behöver lösas medan kvinnor gärna ventilerar sina känslor utan att för den skull ha för avsikt att söka en lösning på eventuella problem. Som sagt, grovt generaliserat, ingen behöver påpeka den rikedom av avvikelser som existerar, den är jag väldigt medveten om.
För att komma överens tror jag att båda måste anpassa sig till detta. Som man genom att lyssna och bekräfta. Som kvinna genom att välja sina strider och inte släppa ut allt hela tiden.
Min teori. Släng den eller rama in den.

Mvh