Hej!
Du ställer verkligen en relevant fråga, hur får man en familj att bli bra? Jag tror att det är något som vi är många som tampas med utifrån ganska olika situationer.
När det gäller det du beskriver om din familj så tror jag att det finns ett naturligt läge där respektive förälder prioriterar sina biologiska barn, dvs det kan vara OK att älska dem mest. Men det som inte är OK är att bara tycka om dem. Som ny förälder i en familj måste man ta ansvar för, stödja och vara vuxen förebild för även den andres barn. Det krävs mycket vilja och arbete för detta.
Du har inte sagt hur länge ni bott ihop och haft chans att lära känna varandras barn och inte heller hur stora barnen är. Detta har betydelse för hur man ska hantera situationen.
Men det som kommer allra först är nog ändå att ni två som vuxna sätter er ner och försöker prata ihop er om hur ni ska ge alla barnen så lika villkor som möjligt. Om din sambo överhuvudtaget inte är intresserad av att jobba på sin relation med dina barn så kommer förmodligen kärleken ganska snart att svalna från din sida. Det är det här ni ska prata om, men försök gör det utifrån så positiva förtecken som möjligt. Föreslå din sambo att hon ska hitta på något själv med ett barn i taget. Att hitta något som både hon och barnet gillar. Dvs de ska börja bygga upp en relation till varandra. Du ska förstås göra likadant med hennes barn.
Dina barn känner säkert av hennes avoga inställning och beter sig väl därefter, vilket är naturligt. Om hon ändrar attityd kommer de också att göra det.
På din fråga om varannan vecka så finns det inget rätt svar på den frågan. Om man inte kan prata med varandra så är det varannan vecka som gäller på helger också. Men kan man hitta en fördelning på storhelger så att det blir vartannat år jul och påsk så verkar det ju ganska rimligt. Ju mer man kan prata med varandra, desto flexiblare kan man vara. Går inte detta får man hålla sig till varannan vecka rakt av.
Lycka till med din nya familj!
MHH
Margit
