Förresten, jag gjorde så grymt god mat i fredags. Och enkel! Gjorde kryddsmör på smör, salt, vitlök, persilja, citronskal och pressad citron, lade ut blomkålsbuketter och halverade champinjoner i en form, portionsbitar av lax på det och så klicka på smöret. Skjuts in i ugnen, 200 grader i 25 minuter och för hel...sefyr så gott det var!
*får hybris*
Gud vad jag är glad att den här tråden skiljer sig lite från resten av FL. Lade upp en tråd i morse om huruvida man får säga till andras ungar och när jag kom hem ikväll var det fullt krig i tråden om huruvida man måste ta extra hänsyn till barn med diagnos eller inte. Jösses. Allt kan verkligen spåra ur.
Louise ska vinna Sveriges Mästerkock såklart! Den andra lilla näbbgäddan har jag verkligen svårt för.
Här är en till som levt ett syndfullt liv hela dagen! Eller ja, sen lunch iallafall. Blev bjuden på smörgåstårta i ett jobbsammanhang och sedan godis och som om jag aldrig ens varit inne på LCHF moffade jag i mig av båda. Moff, moff, vad gott det var! Men nu mår jag illa och ångrar iallafall godiset. Blä!
Känner med er som frabbas av depression/ångest. Svårt att tampas med ett sådant "monster". Har inga råd att komma med alls, men kramar och omtanke iallafall.
Fint, fint. Louise vann. Mannerström grät. Vad mer kan man önska? Att nästa års tävling heter "Sveriges low carb-mästerkock"?
Hemma efter en skön, men LCHF-mässigt usel, helg hos mina föräldrar. Har liksom vältrat mig i bröd, kakor, sötsaker, chokladtårta och potatisgratäng. Och som grädde på moset nu ikväll en påse ostbågar. Bara för att. Imorgon MÅSTE jag vända det, annars är jag rädd att spåra ur massivt igen. Håller ni tummarna för mig?
Tackar, då ska jag rapportera goda resultat imorgon kväll, jag lovar. Goda och sanna!
för kärleksprat och min mamma går inte ihop, eftersom ingen är bra nog för mig tycker hon.