Hatar katten oss??
Vi har en Birma katt som är 6månader. När vi fick hem henne så var hon jättekelig och gosig. Hon sov alltid brevid i soffan på kvällarna och blev gärna klappad och låg och spann i knät. Hon låg alltid i sägen brevid min sambos kudde och sov på nätterna. Kom ofta och slickade på en. Gärna i ansiktet..
Men nu den senaste tiden så känns det som om hon slutat kela. Hon är nästan aldrig i vardagsrummet på kvällarna. Hon ligger mest i fotöljen som står i sovrummet och eller i sägen om den är ledig. Om man då försöker klappa på henne så springer hon för livet. Antingen direkt innan man ens nuddat henne eller så börjar svannsen gå direkt och så sprinnger hon inom 3sek.
Sover inte i sänger längre heller. Ibland kan hon ligga vid fötterna sista timmen på morgonen men annars så är hon i fotöljen..
Hon kommer iof fortfarande sprinngandes när man kommer hem för att hälsa och så. och då går det bra att klappa på henne. Likaså när hon väcker än på morgonen kan man klappa på henne en stund. Men övrig tid på dagarna så är hon mest livrädd och sprinnger åt andra hållet. Kan räcka med att man går där hon sitter så sprinnger hon. Hon verkar vara rädd.
Hon är ensamkatt och har varit det hela tiden hon varit hos oss. Vi bor i en tvåa på 58kvm. Hon har tillgång till katträd på 110cm. Med hus, koja och sovplats. Ett kattgym. En iglo (sovplats). En fönsterbräda för utsikt och leksaker.
Hon äter RC torrfoder kitten 36. Och så får hon blötmat 2ggr/dag. Oftast Iams men ibland även RC eller Hill´s.
Hon har under hela tiden haft lite problem med att hon får lite bajskladd i pälsen och vi har prövat allt möjligt för att bli av med det men det verkar inte vara nått som hjälper. Därför har vi ju fått torka bort detta med den lätt fuktad trasa och sen rulla det hårstrån med bajs på. Något som hon inte tycker är roligt.
Vi köpte katt för att kunna ha någon att kela lite med. Vet att man kan inte kan bestämma över sina katter men det var ju så bra i början. Är det så att hon är ensam, är rädd, hatar oss eller vad är felet.
Vi har nämligen börjat fundera på om vi kankse ska sälja henne för det verkar inte gå åt rätt håll?? Men idag när jag tänkte på det så blev jag så himla ledsen för jag älskar verkligen katten. Men ändå inte för hon har blivit så konstig.. Vad ska vi göra? Har vi gjort nått fel??
