smärträdd förstagångsgravid - råd?

Jag kände precis som du, var otroligt rädd för smärtan och är dessutom ganska smärtkänslig. Jag trodde på allvar att jag skulle typ dö och läste varenda bok om förlossningssmärta jag kom över. Hade verkligen ställt mig in på det allra allra värsta. I min journal stod det också att jag ville ha epidural och min stora skräck var att inte få någon.

Min förlossning började med vattenavgång och en halvtimme senare kom värkarna. Två timmar senare var jag öppen 5 cm och det gjorde ont, men inte jätteont. Bm konstaterade att jag skulle bli kvar och frågade om mina önskemål. Sa då att jag ville ha epidural. Så hon sprang iväg direkt för att förbereda det och jag kände liksom "ojdå, sååå ont gör det faktiskt inte". En kvart efter det fick jag några riktigt kraftiga värkar och då fick jag nästan panik "10 timmar om det ska göra 10 ggr ondare, klarar jag inte av" Nästa värk var en krystvärk. Då hade det gått drygt två timmar sen första värken hemma och jag hade inte ena hunnit få någon lustgas. Epiduralen avblåstes såklart och bebisen kom efter en halvtimmes krystande.

Min stora skräck besannades, men det var inte nå farligt! Märk väl att jag under sista öppningsvärken trodde att det kunde göra 10 ggr ondare! Skulle kunna säga att det gjorde typ 8 ont av 10. Krystningen och utdrivningen var helt smärtfri.

Lycka till!