Min pojkvän har (eller hade snarare) också sån ångest för tandläkaren som du har.
Men jag rekomenderar att du utmanar din rädsla och går igenom det i vaket tillstånd.
Läs detta, tror det kommer hjälpa dig:
Han hade inte varit till tandläkaren på x antal år eftersom han haft sån skräck. Plötsligt i julas fick han tandvärk, först var det lite obehagligt, men till slut efter några veckor hade han så ont att han varken kunde prata, äta, dricka eller sova. Han åt alvedon, ibumetin och starka citodon varje dag men dom verkade i max en timme . Han hade så ont att han satt i soffan och vaggade fram och tillbaka, gnällde och skrek emellanåt och slog med knytnävarna mot soffryggen.
Hela högra sidan av ansiktet svullnade upp pga infektion och till slut var det ett faktum helt enkelt:
Han var tvungen att gå till tandläkaren helt enkelt!
Han hade ångest, han var rädd och väl hos tandläkaren grät han till och med. Det ska mycket till för att han ska visa sådana känslor, jag har aldrig sett honom så rädd och orolig.
Han fick tömma tanden på bakterier 3 gånger under en månads tid och rotfylla provisoriskt varje gång.
Men infektionen kom tillbaka och till slut var han tvungen att dra ut tanden, det han fasat för mest av allt!
Han mådde illa, hyperventilerade och grät medan jag höll hans hand och tandläkaren jobbade på att få ut tanden.
Men plötsligt var den ute ! All ångest släppte i samma sekund som tandläkaren sa : sådärja, då var det klart!
Nu ska han laga resten av sina tänder eftersom dom är i dåligt skick allihopa, men han är inte alls rädd längre. Han har gått igenom det värsta möjliga och det gick bra!
Han kan äntligen gå till tandläkaren utan ångest.
Du kommer tycka det är jobbigt ända tills det är klart, men efter det kan jag lova dig att du är så sjukt mycket starkare! Ge dig fan på att fixa det i vaket tillstånd, det är billigare och mycket bättre för din egen skull :)
