Anonym (M) skrev 2011-03-26 20:32:49 följande:
ja tror ju att hon vill nåt mer än vänskap iaf. eller ja, det visste ja egentligen redan innan då hon stannade kvar i staden ja bor i istället för att flytta tillbaka dit hon bodde innan, just för att ja fanns här. men sen vågade ja väl inte tro på det bara *L*
messar fram och tillbaka (och hon gillar ej ens mess, haha), innan skrev ja att ja nog bara skulle slappa vid soffan, men att d ju va tomt...
hon förstod precis va ja mena... hon precis som ja sover alltid dåligt sådär i början när man sover med nån man inte brukar sova med. ja sa att hon hade ju kunnat sova nån annanstans om hon ville men "det hade varit mkt tråkigare jue"...
gör inget annat än att tänka på denna tjej *L* inatt gick vi en riktig långpromenad med, mysigt att bara gå och prata...
har ej bestämt när vi ska ses igen men då ja skrev d me att hon ju hade fått sova nån annanstans om hon ville, men att hon valde att sova hos mig men då hade sovigt dåligt/oroligt. "men det går ju över sen
" småhintar titt som tätt lixom... *L*
vad får spärren att släppa för dig när det gäller nervositet?
Är de bara nervositeten som hindrar dig från att göra något mer eller vill du att detta ska bli något seriöst och långvarit och därför inte vill göra något "förhastat"?
Jag är hetro men lärde känna en tjej som är gay. Har alltid varit nyfiken på hur det skulle vara att ha sex med en tjej och blev väl lite lockad av henne. Jag gav henne en blick, hon drömde om oss och berättade de för mig och jag blev bara mer sugen.. Vi messade mkt om dethär och hon ville ju inte göra något jag skulle ångra eller inte vilja men jag visste vad jag ville. Vi satt vid havet en kväll och pratade, de var ju sådär nervöst på ett underbart sätt, vi ville så mkt båda två och visste om de men ändå var de något som hindrade oss från att ta första steget. Hon la handen på mitt lår och gjorde mig helt knäsvag och nervös.. Men de hände inget mer, sen vid bilen stod vi och höll om varandra länge och allt jag ville var att kyssa henne men jag vågade inte, även om jag visste att hon ville. Jag väntade på att hon skulle ta steget. Sen messade vi om de, att vi båda ville men inte vågat.. Nästa gång tog hon steget och kysste mig.. Jag visste efter den första gången då de inte hände något att jag inte ville ångra mig en gång till med att inte ha vågat göra något, så jag bestämde mig väl för att inte låta nervositeten ta över :)
Åh kvällspromenader är inte fel!
Jag hoppas verkligen att ni ses snart igen och kanske vågar lite mer. Ta små tillfällen i akt, rör vid henne lite lätt sådär spontant, sover hon hos dig igen, kyss henne i nacken om du håller om henne.. Massa såna småsaker får en ju ofta att våga lite mer :)
