• trettioplus

    Tänker du någonsin på vad din rädsla för nakenhet leder till?

    Det händer något märkligt i det Svenska samhället.
    Det för några decennier sedan så frimodiga landet med frimodiga tankar kring nakenhet och sex har fått klara puritanistiska strömningar. De gör sig gällande lite överallt.
    I fikarum, på insändarsidor, i badhusets omklädningsrum och i politiken ser man dess tentakler sno sig kring individ och allmänhet.

    Detta sker (precis som i det stora landet i väster) ironiskt nog i samma andetag som nakenheten och sexualiteten i reklam och annan media sprider sig med rasande takt.
    Samtidigt som ingen längre lyfter ett ögonbryn över flera meter höga reklampelare med nästan nakna kvinnor och män, så förfasas det över personer som går för lättklädda inne i stan.
    I takt med att så gott som varenda människa i någon omfattning konsumerar porr på Internet, så blir någon utkastad ur det politiska partiet för att ha medverkat i en porrfilm.
    Under tiden så gott som varje tv-kanal visar hångel- och sexscener på bästa sändningstid, blir somliga upprörda över att det finns par som hånglar offentligt.
    Personer blir av med jobbet för att de bär fel t-shirt och facebook-kontot måste hållas rent från sexuella anspelningar och dekadenta festbilder för att inte arbetsgivaren eller barnets kompisars  mamma ska få en konstig bild av en.
    Och detta sker samtidigt som vi alla egentligen är medvetna om att vi är sexuella och tidvis fåniga varelser. Ytan vi visar upp blir på något vis viktigare än sanningen. Att överse  med de mänskliga som inte anses perfekt är inte aktuellt.

    Vi  föder vi bilden av den perfekta människan. Hon och han ser bra ut. Håret glänser, huden är lagom brunbränd, kroppsbehåringen är bortvaxad, rumpan liten, kroppen tränad, tänderna porslinsfasadsvita.
    Idealet har ett bra arbete, ett fint hem, är en suverän förälder, är lycklig, förverkligar sig själv och kan ta sig i kragen när det är tungt.

    I kölvattnet av detta hyckleri ökar pressen. Människorna med ätstörningar blir allt flera. Unga flickor skär sig mer än någonsin. Skönhetsoperationerna ökar. Folk skuldsätter sig allt oftare för att ha de nyaste och bästa prylarna.
    Hora-madonna-komplexet sätter sin boning i individ efter individ.

    Tänker du någon gång på vad din rädsla för nakenhet kommer ifrån och resulterar till?
    När du duschar med baddräkten på i  badhuset, klagar över att inte pinnsmala människor döljer fläsket i sommarvärmen eller mammor som ammar offentligt, slutar att bada med dina barn och tycker att nudiststränder är olämpliga för barnfamiljer,
    tänker du på att du gömmer den riktiga människans utseende, till förmån för det retuscherade idealet?

    Funderar du någonsin kring att den bild du vill förmedla om dig kanske skulle kunna fungera som motvikt till alla dessa ideal, om du inte putsade på den så hårt?
    Och att alla dessa personer som inte är supertränade, skitsnygga, rätt klädda är precis det vårt samhälle behöver för att vi ska våga vara människor?

    Jag saknar sjuttiotalets avslappnade bröst i solblekt bikiniöverdel medan man klipper gräset i villaträdgården.
    Jag vill ha tillbaka det unisexa bastubadandet med blekfeta män och kvinnor som svettas tillsammans.
    Jag ser med med ett vemodigt leende tillbaka på den tid då svenskarna spelade in gladporr och sexualitet gärna fick vara humoristiskt och lättsamt.
    Och tiden före självhjälpsböckerna...
    kanske var vi rent av lyckligare då?

    Vi behöver den där motvikten till perfektion på alla plan. För ingen av oss är perfekt och vår strävan dit leder mera till lidande än glädje.

  • Svar på tråden Tänker du någonsin på vad din rädsla för nakenhet leder till?
  • trettioplus
    SolOchSnö skrev 2011-04-06 15:41:55 följande:
    Jag tycker att du har en poäng TS! I och för skulle jag inte heller vilja bli klämd mellan svettiga kroppar på tunnelbanan som någon skrev men i det fallet är kläderna snarast ett skydd för att jag inte ska bli indränkt i deras svett. Svettlukten är ju lika äcklig även om personen har kläder på sig och så länge som jag slipper ha kroppskontakt med någon så har jag inga problem med hur de klär sig eller inte klär sig.
    Jag kan aboslut tycka att det är lämpligt att ha kläder på sig för att andra ska slippa smetas in i ens svett. Men därifrån till att slippa SE nakna och halvnakna människor som inte är perfekta, tycker jag att det är en lång bit att gå.
    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
  • trettioplus
    SolOchSnö skrev 2011-04-06 15:44:55 följande:
    Den p
    Frågan är om det beror på idealen eller om det beror på att vi tillbringar allt mindre tid tillsammans eller om det beror på att skolklasserna blir större och stressigare eller något annat...
    Jag tror inte vi kan särskilja EN grej som skapar ohälsan, men tydligt är det ändå att idealen förändras och anorexian och bulimin ökar med den.
    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
  • trettioplus
    QueenK skrev 2011-04-06 15:44:36 följande:
    Jag tolkar problemet djupare än just frågan om hurvida vi ska vara nakna eller påklädda. Det handlar om idealen i samhället. Finns det verkligen någon som inte inser vilket stort problem vi har, inte bara i vårt samhälle i Sverige, utan världen över när det gäller de rådande idealen?

    Idag går vi till plastikkirurgen en snabbis över lunchen som ett exempel och precis som TS skriver så matas vi konstant med helt overkliga ideal via media. Ideal som är omöjliga att uppnå. Vi lär oss att skämmas för det naturliga, för oss själva. Vi ska ständigt må dåligt över hur vi ser ut. Ytan är det viktigaste. Otroligt många människor har som dröm att få plastikoperera sig. Är det inte fler som ser problemet?

    Media är hjärntvätt. Det krävs inte mycket intelligens att inse det. Jag fick till och med lära mig det på gymnasiet mer ingående (marknadsföring). Medias syfte ÄR att påverka människor. Jag tycker att de har lyckats väldigt bra..

    Varför ska vi ens ha ideal överhuvudtaget? Var enda människa på vår planet är unik. Varför sträva efter att se likadana ut till sådan längd att vi plastikopererar oss, svälter oss, gör allt för att dölja våra "skavanker", klär oss likadant och gråter oss till söms för att vi inte anser oss duga precis som vi är?
    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
  • trettioplus
    Esther M skrev 2011-04-06 15:49:38 följande:

    Under tiden jag var där förändrades den känslan till något jag aldruig tidigare upplevt; en total avsexualisering där ingen av kvinnorna i rummet gav varandra värderande blickar eller verkade blygas över sig själva eller kropparnas eventuella fel. Det var som att plötsligt slippa alla de där kraven, uttalade och outtalade, på hur man ska se ut och hru man bedöms av andra.


    Låter fantastiskt och som något alla borde få uppleva.
    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
  • EeMe

    Jag har inte läst hela tråden, och har egentligen inget vettigt inlägg i debatten. MEN

    En högst personlig reflektion är att ju mindre ens privata sfär blir (jag tänker på att ens privatliv numera finns på facebook, twitter, bloggar mm) desto större är behovet av att behålla något annat privat.

    Lite samma resonemang som att "summan av alla laster är konstant"

    Självklart (?) har alla själva valt hur öppen man vill vara i alla dessa kanaler men normer skapas av kollektivet utan någon speciell frontfigur. Normen har blivit att delge allt och alla minsta detalj av sitt liv. Detta skapar också en hets att vara som alla andra och man putsar kanske till sanningen för att det ska låta "bra" (ett klassiskt ekorrhjul har uppstått). (Samtidigt visar forskning att vi gärna överskattar andras lycka och underskattar deras problem) Well, vad jag ska komma till och min slutsats är att samhället förändras, vi är öppnare på andra sätt idag än man var förr. Det sista, heligaste, har blivit sexualitet och nakenhet och det hymlar vi med på ett personligt plan eftersom det blir så tydligt att vi omöjligt kan vara eller ens framstå vara lika bra/snygga som bilden kollektivet bestämt är det rätta.

    Tyvärr vet jag inte hur man kan ändra kollektivets åsikt och ser egentligen inte så stor mening med det. Vi får acceptera läget som det är och göra det bästa av situationen. Om många mår dåligt kan vi inte förkasta orsaken och tro att allt blir bättre om den raderas utan bvägen enligt mig är att acceptera den och göra det bästa trots den.

    Nu går jag ganska långt men vår uppgift är inte att motarbeta det som händer i världen utan skapa nya metoder för att må bra i ett nytt samhälle. Tyvärr är det väl så att världen förändras snabbare än vårat mindset. Vi konstaterar att tiden är ur led och skakar på huvudet snarare än att spela efter de nya reglerna, som vi de facto är med och skapar. Vi har precis lärt oss att spela efter de de gamla reglerna lagom tills att de förändrats. Det är enligt mig farligt att bara förfasas och konstatera att det var bättre förr, det var inte bättre, det var annorlunda (utan värdering).

    Tyvärr har jag ingen lösning mer än att acceptera och tänka framåt.
    "Vad kan jag göra just här och nu under rådande förutsättningar?"

  • yodi
    QueenK skrev 2011-04-06 15:44:36 följande:
    Jag tycker att du TS har skrivit väldigt bra inlägg i tråden och jag håller med dig. Det är tråkigt att diskussioner oftast hamnar på sandlådenivå här på Fl. Detta är ett viktigt ämne som behöver diskuteras.

    Jag tolkar problemet djupare än just frågan om hurvida vi ska vara nakna eller påklädda. Det handlar om idealen i samhället. Finns det verkligen någon som inte inser vilket stort problem vi har, inte bara i vårt samhälle i Sverige, utan världen över när det gäller de rådande idealen?

    Idag går vi till plastikkirurgen en snabbis över lunchen som ett exempel och precis som TS skriver så matas vi konstant med helt overkliga ideal via media. Ideal som är omöjliga att uppnå. Vi lär oss att skämmas för det naturliga, för oss själva. Vi ska ständigt må dåligt över hur vi ser ut. Ytan är det viktigaste. Otroligt många människor har som dröm att få plastikoperera sig. Är det inte fler som ser problemet?

    Media är hjärntvätt. Det krävs inte mycket intelligens att inse det. Jag fick till och med lära mig det på gymnasiet mer ingående (marknadsföring). Medias syfte ÄR att påverka människor. Jag tycker att de har lyckats väldigt bra..

    Varför ska vi ens ha ideal överhuvudtaget? Var enda människa på vår planet är unik. Varför sträva efter att se likadana ut till sådan längd att vi plastikopererar oss, svälter oss, gör allt för att dölja våra "skavanker", klär oss likadant och gråter oss till söms för att vi inte anser oss duga precis som vi är?

    "Vi föds som orginal men dör som kopior". 
    håller med.

    nu menar jag inteatt  alla ska bli nudister och gå nakna hela tiden, men att skipa det här kravet vi har i dag på att alltid vara så perfekta.
  • piixelslyna
    trettioplus skrev 2011-04-06 15:49:15 följande:
    Ja, samhället förändras, men det är vi som befinner oss i det som har möjlighet att styra det. Och den utveckling vi har just nu tillhör inte en sådan som jag vill ska fortgå.
    Dete här med nakenhet och prydhet går i cykler dessutom.

    Visst mådde folk dåligt även tidigare, men så länge man undersökt så har unga tjejer och killar har mått så dåligt över sina utseenden som nu.
    Självklart, det finns ingen annan än vi, som faktiskt lever i samhället, som kan förändra detta. Både till det positiva och till det negativa. 
    Och ja, ungdomar mår kanske sämre nu. Anledning? Det går nog inte att specifiera och generalisera.
    http://pii
  • trettioplus
    EeMe skrev 2011-04-06 15:58:35 följande:
    Tyvärr har jag ingen lösning mer än att acceptera och tänka framåt.
    "Vad kan jag göra just här och nu under rådande förutsättningar?"
    Något enkelt kanske kan vara att inte göra alla de där positiva "se så duktig jag är"-uppdateringarna på facebook?

    Jag har hört att många upplever det som ett problem.
    Själv har jag visst mest människor på fb som spelar spel, diskuterar politik och försöker sig på att vara lite småroliga (oftast på sin egen bekostnad), så jag känner inte igen problemet från personlig vinkel.
    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
  • Sarah f
    trettioplus skrev 2011-04-06 16:15:55 följande:
    Något enkelt kanske kan vara att inte göra alla de där positiva "se så duktig jag är"-uppdateringarna på facebook?

    Jag har hört att många upplever det som ett problem.
    Själv har jag visst mest människor på fb som spelar spel, diskuterar politik och försöker sig på att vara lite småroliga (oftast på sin egen bekostnad), så jag känner inte igen problemet från personlig vinkel.
    Precis som inte alla känner igen avsaknad av nakenhet som ett problem från personlig vinkel.
  • trettioplus
    Sarah f skrev 2011-04-06 17:04:37 följande:
    Precis som inte alla känner igen avsaknad av nakenhet som ett problem från personlig vinkel.
    Man behöver inte känna igen det från personlig vinkel för att förstå att det är ett problem.

    Jag förstår att det kan vara ett problem att folk bygger "perfekta fasader" mot varandra, även utan att ha upplevt det över facebook själv.
    Att bära polotröja är som att bli strypt av en mycket svag människa
Svar på tråden Tänker du någonsin på vad din rädsla för nakenhet leder till?