Behandlingshem!!

Min förredetta har varit på många behandlingshem. Du skriver inte mycket info så jag kan inte svara så detaljerat. Men vad jag kan säga är att man som missbrukare måste bryta med sina vänner annars är risken att man trillar tillbaka tillmissbruket mycket större. Om han kommer att stå ut eller ge upp beror nog mycket om han kommit till insikt med sitt missbruk.
Men vist kan man som annhörig känna sig maktlös och ensam. Men det är ju bra att han har kommit till ett behandlings hem och så får man se det som en möjlig början på något nytt!

Nej, vi träffades efter han hade varit på behandligshem. Då var han 40år. Han började sniffa när han var 6år, rökte hach när han var 12år och därifrån gick han över till att bli blandmissbrukare. Han har missbrukat allt från tabletter till att injisera heroin och anfetamin.
Jag träffade honom när han var ren, men sedan gick han över till att bli alkolist. Vi var tillsammans i sex år innan jag sa nu är det slut. Orkade inte gå och vara rädd att han skulle göra barnet illa. Han tappade allt förnuft när han söp.
Vi har inte haft någon kontakt med honom de sista sex åren. Vill inte för han är manupulativ. Kan vara supertrevlig när man umgås, men slår om på en sekund. Jag vet var han finns någonstans och jag vet också att han inte kan hålla sig drogfri.
Jag kan väl säga att min föredetta också använde drogerna och alkoholen som medicin, för att döva sin osäkerhet och kännslan han hade av att vara otillräcklig.
Fråga på bara, annars lär man sig inget nytt

Hoppas det går bra för din sambo. Men det är viktigt för dig att du inte blir medberoende för det är jättelätt att börja ljuga för hans skull, mm.

Att bo på ett 12 stegs hem är inte det lättaste, inget trivsamt ställe alls. Tycker det borde vara det för tt uppmuntra folk till behandling än att stänga av dem från verkligheten och in i 12 stegen. Jag vill inte göra dig besviken men jag kan förstå att han avbröt den om alla 12 steg är detsamma som jag har erfarenhet av. 

Behandlingshemmen ligger oftast en bit bort, (mil) och besökstiderna är komplicerade och korta. Mobil telefon tas ifrån person och allt annat vad sociala aktiviter kalls. Förutom dem andra som man träffar. Tidningar är tillgänliga men resten är bort kopplat, för att personen ska fokusera. Visst jag kan väl förstå den syn vinklen men jag tycker ändå att personen ska få ha kvar sin mobil och tillgång till dator.

Den erfarenheten jag har är att Vuxna  människor som missbrukat/r allt från narkotika preparat, alkohol eller inhalerar gaser och andra saker behandlas som små, viljan tas ifrån dem på något sätt. Att som medel ålders kvinna bli ifrån tagen mobil och dator och andra saker är kränkande.

Människor som är på frivillig behandling utan lagens påtryckning borde få ha kvar dessa saker, är min åsikt.

 Känn inte att du är på ruta 1 igen, se runt efter andra möjligheter. Jag är inte utbildad inom missbruk elr så vidare. Men behandlingshem kanske inte hjälper alla. Testa med psykolog, par tearpi som kan få er att kommunicera om varför han dricker och vad du tycker. Har du på ett lugnt och sansat sätt uttryckt dina känslor och upplevelser om hans drickande? Jag är en person som tror på kommunikation mellan varandra.

AA / NA möten är ju alternativ oxo,  som är bidragande till saker.