Ni som är kontaktfamilj, vad täcker ni upp för behov?

papparoll, aktiviteter, normalt familjeliv åt barnen. De får synas och höras.

Avlastning för mamman och pappa/familjeroll för barnet.

Är ni kontaktfamilj?

Barnet behöver en pappa-figur,mamman får avlastning.
Barnet är 8 år.

Ni som är kontaktfamilj, hur ser ni på föräldrarna som behöver ert stöd?

Vi är inte kontaktfamilj - men har en kontaktfamilj och tycker att denna fråga kan besvaras lika väl från denna synvinkel.

Vi har fått kontaktfamilj pga kronisk svår sjukdom hos mig som förälder. Barnens andra förälder kan vara väldigt svår att få tag på. Likaså har den andra föräldern ett sådant jobb det är svårt att vara borta ifrån en längre period så när jag några gånger per år ligger 2-4 veckor på sjukhus utnyttjar vi kontaktfamiljen jättemycket. 

Jättesnälla människor som kommer hem till oss och hjälper till vid behov med vardagssysslor som matlagning, läxläsning etc.

Så i vårt fall blir det avlastning för barnens föräldrar med barnens basala vardagsbehov, men inte pga något psykiskt utan för fysisk sjukdom samt att det är svårt att få ihop det när anhöriga saknas.

Är så glad och så tacksam över den hjälp vi får som är uppbyggd exakt på det sätt vi vill ha det.

Kontaktfamilj är väl till för barnen och inte föräldrarna? Annat än som avlastning för föräldrar förståss.

Jo självklart men som beskrivs ovan tex så kan det ju vara attt föräldern har en livslång sjukdom och behöver hjälp helt enkelt.
Sker det alltid i hemmet hos barnet? Jag uppfattade det som att man "lämnar" (hittar inget bättre ord just nu) hos kontaktfamiljen efter uppgjord tid osv.

Eller blandar jag ihop det med en stödfamilj nu?

Vi har äntligen tagit oss mod till att skriva en ansökan om stödfamilj som vår son kan få komma till och vi får ett andrum, mycket pga av min sjukdom. Förhoppningsvis är det inte för resten av livet men mår barnet bra av det så får man se till det.
Kanske tänker jag att stödfamiljen kan gå in och stötta i de bitarna vi inte kan just nu.

Hur vi ser på dom?
Hur exakt menar du då?
Som vilka människor som helst,självklart,som behöver lite stöd en period.

Tror det finns en rädsla i att bli tittad ner på, och kanske att alla ska få veta. Om inte annat har ju väldigt många fördomar ute i samhället. Kanske är det en tröskel man måste över för att våga och sen skita i vad foolk säger, men bor man på liten ort finns dock rädslan i första skedet.

Vad säger ni till dem som frågar? Det är ju lite svårt att gömma ett barn, ja du fattar tror jag.