Jävla skit!!!!!!!!!!!!! Igen....

Tack! Vissa dagar är jag mer klarsynt och ser det som ni men sen kommer de här svackorna....TACK för era rader....

Del ammade första barnet, och andra barnet fick flaskan fr.o.m. Ca 3 mån pga avs trul med ammning efter rs viruset. S jag vet precis, det är skit jobbigt. Men jag gjorde så att bara jag matade, min smabo tillika pappan har först fått mata när dem blev lite större, kändes bra för mig att ha detta upplägget. Och som någon skrev innan här så är det fortfarande du som kan lugna bebisen bästa med din lukt och hjärtljud! Lycka till!

Men kan du inte ens amma lite grann? För att få känna att du ammar ändå menar jag och för att det är mysigt?

nej....har ingen mjölk o hon vill inte... Har köpt ett tillmatningsset men det blir bara skrik o panik Jag vill gärna mysamma men men...

Vet du vad? Du är absolut superviktig för din bebis! Om du klär av henne och dig och flaskmatar i famnen så känns ju det också mysigt, eller hur? Min grabb har också mest fått ersättning, och jag lovar, jag är viktigast för min grabb. Ja, vem som helst kan ge din lilla tjej mat, absolut, men det är bara du som har den speciella doften, rösten och hjärtslagen. Det är dig hon är trygg med.

Jag kände mig jättedum första gångerna jag gav min grabb ersättning när de andra mammorna satt och ammade sina små bebisar. Men det gick över när jag hade vant mig vid tanken, och ingen av de andra mammorna kom med någon kommentar. Jo, det undrade försiktigt om jag hade problem med amningen, men inga dömande blickar eller ord. Jätteskönt! Du kommer klara det här, och det kommer kännas bättre. Om det inte gör det så tycker jag absolut att du ska ta hjälp av en psykolog knuten till bvc, det är absolut inte meningen att du ska må dåligt över det här!

Kram på dig, det kommer bli bättre!

Jag gav upp efter 2 veckor, det gjorde för ont och bebis var hysterisk. Jag grät och var så arg på mig själv att jag inte stod ut för lillans skull. En klok dam på amningshjälpen tryckte en pump i handen på mig och sa: här ta med denna hem, ge ditt barn mat och bli en lycklig familj. Det räcker nu.

Nu är hon 4 veckor och jag ger henne i stor sett bara bröstmjölk eftersom jag faktiskt får ut så mycket med pumpning. Men vad det är i flaskan spelar ingen roll så länge det är mat. Min lilla tjej gillar fortfarande inte att äta och vi måste bråka även med flaskan, men jag är trygg i att jag ser exakt vad hon äter. Sen får hon sova hos mig så mycket hon vill och det vill hon. Jag tänker som så att jag hade suttit med henne i famnen hela dagarna om jag ammat så jag accepterar att hon ligger i min famn hela dagarna och sover. Tror att ett barn som ligger i min famn hela tiden känner igen just mig. Det är ju faktiskt bara jag som är hemma med henne hela dagarna.

Jag är i en liknande situation med min 2 veckors men jag drar mig verkligne för att ge honom ersättning för jag känner mig så totalt misslyckad om jag inte ammar..  känner att jag börjar bli knäpp på det här. Har en 2-årig pojk också som jag inte hinner med alls för att jag bara har amning i huvudet..

Grejen är den att det gick så smidigt med våran amning, jag tyckte det var supermysigt i början. Roligt till och med. Men sen var det dags för första vägning på bvc där det visade sig att han inte hade gått tillbaka till födelsevikten vid 1 veckas ålder. bvc-tanten var oroad och bara av att se hennes ansiktsuttryck gjorde ju mig oroad till max. Hon började prata om intensivamning att han måste äta minst varannantimma och det ska vara ordentliga måltider. Sen dess har jag kämpat och kämpat, visst han går upp bättre men jag har hela tiden i huvudet att jag måste amma amma amma. Har ingen koll på någe annat.. Och jag oroar mig konstant för att han inte får i sig tillräckligt.. Jag börjar som sagt bli knäpp på allt det här.. Kanske vore det lugnast att ta till ersättning så att vi alla får lite lugn och ro och njuter utav den här första tiden istället men samtidigt skulle jag känna mig så jädra misslyckad om jag bara gav upp med amningen när jag vet att det är det bästa för mitt barn..  

Ååå.. jag vill bara vara glad och få njuta utav mina två pojkar nu.. 

Min älste tognästan 4 veckor på sig att komma upp i f-vikt & BVC sa att det var helt normalt! Bara han är nöjd & mår bra.... SKULLE PRATAT MED AMNINGSMOTT ISTÄLLET OM JAG VAR DU.. fRAMFÖR ALLT DÅ DU SJÄLV VAR NÖJD O TYCKTE DET GICK BRA TILLS BVC SATTE GRILLOR I HUVUDET PÅ DIG - BLIR SÅ ARG PÅ SÅNT.... oJ VAR EJ MENINGEN MED STORA BOKSTÄVER... hAR LILLEN I FAMNEN O LYCKAS EJ ÄNDRA T.BAKS NU...

Tack för era stöttande ord
Blir så glad när man får sånt fint stöd här. Min mamma sa också till mig att inte oroa mig då han fortfarande är så liten men det är svårt när man en gång har börjat oroa sig. Nu har han gått förbi sin födelsevikt iallafall men det är fortfarande varannan timma som gäller. Så det känns som det kommer ta ett par veckor innan jag är helt lugn och litar på amningen fullt ut. Det känns så olika, olika dar.. Vissa dagar känns allt toppen och som att det kommer gå vägen tillslut, andra så är jag jätte deppad och vill bara ta till flaskan..

Men stort tack som sagt.. jag ska försöka slappna av och lita på att han får i sig som han ska. Han är jätte nöjd och sover på nätterna emellan målen. På dagarna är han väldigt snuttig och småäter ganska mycket så då kan jag ibland få för mig att han inte är nöjd.. Svårt det här med amningen, man tror att det bara är att tuta och köra men det är inte alltid så lätt som man tror..

beautfulb: Min son får bara flaska & han äter oxå ofta & skulle nog gärna ligga m flaskan i mun hela tiden. Ibland funkar nappen el bara vara i famnen där emellan - men ibland måste jag ge honom flaskan oftare än varannan timme! så så kan der vara även m flaskmatade babysar...

Jag ammade minst varje timme första månaderna, helt normalt.