Min son på 14 månader slåss

Min tjej på 16 månader gör likadant!! Aldrig mot andra barn men mot mig, sambon och henne själv..! Dock skallas hon inte men hon slår MYCKET! :(

Jag följer gärna tråden då min son på 18 månader börjat så smått med ordentliga slag o skallningar - ett beteende jag gärna är utan...

Skönt att vi inte var ensamma om det här problemet, för jag anser det vara ett problem. Det gör ju ont och det är störande. Inte speciellt bra om han fortsätter med det heller och slår eller skallar andra barn.

Men jag skulle ju gärna vilja ha en lösning på det, förslag på hur man får honom på andra tankar, vi har provat det mesta känns det som. Lekar, sjunga, få honom att tänka på nåt annat, men icke....och är han arg så är det ännu värre.

Vad gör ni när era gör så här?

Även jag, upplevde det med min lilla pojke, men han började när han va ca. 16 mdr. Tyvärr visade det sig att han fick "stryk i smyg" av sin äldre syskon. Det tog ett tag innan jag fattade det, just därför de gjorde det i smyg. Plötsligt hörde man lillgrabben skrika, och strax kom det "ett äldre barn", som sa att han hade ramlat och slagit sig! Man är ju inte hela tiden där, i varje sekund.. jag drog med en pall, (han var ganska lång), och innan dess fick jag sätta han i höga matstolen, alldeles brevid mig, så han kunde hjälpa mig att diska, städa, laga mat. Men det var syskonen som både nöp, bet och "luggade honom". Som sagt, så tog det ett tag, innan jag fatade. Men sen när jag tog lillebror i vagnen, och de två andra småttingarna bakefter, och bara gick ut, på låååånga promenader, och lät DE stora vara VIKTIGA, då slutade de slå på "lillebror", och jag fattade ju vitsen: Jag hade ju "fokuserat för mycket på honom"! (Och i samma veva, bar några veckor efter, slutade lillebror att "slåss" på mig... Då fick jag plötsligt en massa blööööta pussar, klappar på kinden, och " puss, puss, och stora bamsekramar"! Därför att jag till sisst fattade att det var syskonen som pryglade honom, och när de fick all den kärlek de behövde, då upphörde de med det.....

Har faktiskt sett att mellanbröderna ibland har klappat lite hårt på honom men oftast är faktiskt den här lille fisen alltid där någon av oss föräldrar är, alltså aldrig ensam med sina bröder. Så att dom skulle ge honom stryk i smyg, eller liknande tror jag inte är fallet här. Hade ju varit lätt annars.

Går någon av oss utom synhåll så kommer han som en raket, går vi på toa och han inte får följa med in, står eller sitter han utanför och dunkar huvudet i dörren.

Har funderat ett tag och jo, den äldsta sonen som idag är 14 år, dunkade sitt huvud i golvet när han var 9 mån till 1 år, gärna när han var arg eller liknande, men så upphörde det bara.

Vad jag inte förstår är anledningen till att göra på detta viset och jag önskar att det går över fort för lillfisen, för att få sig en snyting för att man vill kramas är ju inte speciellt kul.

Har även funderat på om han har ont i huvudet när han håller på att banka på sig själv, han har precis varit sjuk med mycket feber under lång tid och då var det extra mycket och mycket skrik. Har han ont i huvudet så han är frustrerad över det kan jag ju förstå det, men hur får jag veta det?? Ipren och alvedon om vartannat var det iaf men han bankade på iaf.

Har exakt samma problem :( Min pojk är 14 månader med och han har alltid fäktats och slagit med armar och sparkats men han har oxå börjat skallas nu och det gör så sjukt ont! Jag vet inte vad jag ska ta mig till! Han har så otroligt hög smärtgräns själv så han upplever aldrig själv att det gör ont. Men jag har tom fått fläskläpp. Tips snälla! 
 

Här är en till med en 14 månaders som slåss, bits och skallas!!

Helt galen, haha, hans pappa och jag brukar skämta om att han skulle passa in i Jackass-gänget om några år

Totalt orädd för att pröva nya grejer, klättrar på allt han kommer åt (hittade honom ståendes på sitt gåstols-bord!), kastar sig ner för soffan, slänger sig hit o dit, när man ska sova (vi samsover) vaknar han på nätterna, sätter sig upp o slänger sig bakåt - antingen med huvudet mot väggen, eller huvudet mot våra huvuden... Han har även börjat dunka huvudet jättehårt i omgivande saker om han blir arg! Och bits gör han, även fast man säger till på skarpen och flyttar på honom till hans leksaker istället så fortsätter det ändå, och nyper tag i huden på oss med sina naglar - gör skitont...
Och häromveckan bar jag honom med ryggen mot mig, helt plötsligt får jag en stenhård skalle på tänderna/näsan, det var inte heller skönt...

Kan tillägga att han är vår förstfödda, och jag har ingen aning om var hans beteende kommer ifrån då både hans pappa o jag är väldigt lugna personer båda två!

Här är en till med en 15 månaders slagskämpe! Vi verkar bli ett gäng... :P

Ännu en till! Har en 19 månaders som slåss här med:( det spelar ingen roll hur många gånger jag säger "nej" eller "aj aj", eller försöker avleda han till nåt annat.. eller ta tag i hans arm när jag ser att han försöker slåss... INGET verkar funka... suck...:(

Jag har en liten "ängel" som är likadan =)

Ojdå, ja det är fler ser jag som har slagskämpar till barn!

Här har det inte lugnat ner sig heller vilket jag hade hoppats på och man tror ju att dom ska "lära" sig när dom ramlar ner och slår sig men icke!
Inte heller verkar han bry sig att det gör ont på honom själv när han skallar oss för ont gör det ju. Jag hoppas verkligen att det ska sluta snart för det är ju verkligen jättejobbigt att vara på sin vakt hela tiden.

Min lilla fis har dessutom börjat vråla högt när vi säger till honom och stora tårar kommer fram så jag tror ju att han är väl medveten om att han inte får göra det han gör.