"Pojkar och flickor är mentalt olika"

Men är inte det att förenkla saker? Alla pappor är inte bilintresserade.
Just bilintresset är något vi diskuterat mycket i min bekanskapskrets. Detta eviga rullande av bilarna som våra pojkar ägnar sig åt men flickorna inte visat intresse för alls. Min ettåring sitter just nu och rullar en bil fram och tillbaks över golvet, något han tillbringar mycket tid med varje dag. Samma bil fanns tillgänglig för dottern i samma ålder och hon har aldrig lekt på samma sätt med den.  Bilintresset bland fäderna i samma bekanskapskrets är obefintligt.
Att större barn påverkas av omgivning, vänner, tv osv köper jag fullt ut. Men jag tycker det är intressant med denna facination av saker med hjul som småkillarna runt om mig har men tjejerna inte har haft.

Visst är det konstigt. Jag tror man måste acceptera att pojka /män och flickor/kvinnor ÄR olika. Det betyder inte att de ska behandlas olika eller ha olika förutsättningar.  Tycker det är vettigare att diskutera hur vi ger våra barn samma förutsättningar än att argumentera oss blå för att övertyga oss själva att alla är lika. Olika innebär inte olika mycket värda. Jag tror inte att min dotters intresse för glitter och fjärilar (nej, det är inte något hennes mamma ägnar så mycket tid åt ) ger henne sämre förutsättningar.

Visst är det den rullande rörelsen som är rolig inte specifikt att det är en bil. (det går fint att köra med duplo också).  Just bilkörandet är ett exempel på att jag tror att flickor och pojkar är intresserade av olika saker generellt. (sen är det självklart så att intresset skiljer sig åt på en individnivå också).

Män och kvinnor är olika. Jag ser ingen poäng i att förneka det. I min värld gör inte de olikheterna något av könen mer eller mindre värd. Lika lite som jag tycker att kvinnor eller män "ska" vara på ett visst sätt.

Du menar alltså att dina pojkar är som dom är pga hur du har uppfostrat dom inte för att de föddes med egna personligheter? Att barn föds helt blanka och helt och hållet formas av sin omgiving?

Självklart är individer olika och har olika intressen vare sig de är pojkar eller flickor. Men jag kan inte förstå varför det är så tabu att säga att pojkar/män och flickor/kvinnor är olika generellt på många sätt. 

Jag lägger ingen värdering i att jag ser skillnader mellan pojkar och flickor. Det är bevisligen du som gör det.
Självklart är det helt naturigt att killar kan gilla dockor (för att ta ett exempel) eller tjejer bilar. Det säger ingenting om barnen förutom att de är barn. Men generellt ser jag i min omgivning att pojkar och flickor intresserar sig för olika saker.

Mänskligheten består av två kön så är det. Det betyder inte att vi är olika värda eller ska ha olika förutsättningar.

Jag håller med dig om att din svärfar drar lite väl hårda växlar. Barnen är ju självklart individer de också.

För mig ligger det ingen värdering i att tycka att det finns olikheter mellan könen. Olikheter behöver inte per automatik vara något negativt.

Att barn intresserar sig för vad de "ska tycka om" är att undervärdera deras kapacitet. Min ettåring har valt bilarna helt själv från det att han kunde ta sig till dem själv. 9 av 10 gånger är det bilen han väljer framför andra leksaker. (och tro mig huset är fyllt med "tjejleksaker" också)  Självklart påverkas barnen av sin omgivning men jag tror fullt och fast på att de är egna individer från det att de föds, inte bara blanka blad som föräldrarna formar som de vill.