Hur vanligt är det att vara både översynt och närsynt?

Min sambo är det. Samma siffror som har jag för mig!!;)

När man blir äldre (oavsett om man är närsynt eller inte) blir ju nästan alla "långsynta"/ålderssynta dvs. man ser dåligt på nära håll (det är då man håller tidningen långt ifrån sig för att kunna läsa). Men detta kan kanske inte jämföras med översynthet? När man, som jag, redan är närsynt betyder det alltså att jag nu börjar märka att jag också ser dåligt på nära håll.

Ålderssynheten är något annat än översynheten.
När- och översyntheten beror på var ljuset bryts i ögat om det är framför eller bakom näthinnan.
Åldersyntheten beror på att linsen i ögat stelnar och man tappar ackomodation. Åldersyntheten drabbar alla precis som gråstarr.

TS, jag tycker inte synfelet ser konstigt eller ovanligt ut. Har sett mycket konstigare saker

Jag vet att det är något annat och att alla får det, förr eller senare. Men resultatet blir litet detsamma, eller? Dvs. om man är översynt ser man dåligt på nära håll, precis som vid ålderssynthet?

Själv funderar jag på att byta ut hornhinnan till en artificiell (när jag får råd) - då blir man av med ålderssyntheten (för livet), som jag har förstått det?

Man kan säga att översyntheten och åldersyntheten har samma resultat men olika orsaker. Så är man som ung dvs omkring 25år och är översynt kommer man behöva starkare glas för att läsa när man är omkring 40år. Är man däremot närsynt kommer man behöva svagare glas för att kunna läsa när man är ca 40år. Men det är generellt sett, vi är ju olika individer och det kommer gå olika snabbt vid olika åldrar.

Hornhinnan har inget med åldersyntheten att göra, den påverkar när- och översynen. När man gör en laseroperation av över- eller närsynfel så väldigt enkelt uttryck så hyvlar man lite i hornhinnan så ljuset bryts på näthinnan istället för framför eller bakom.
Linsen påverkar åldersyntheten, och vad jag vet så kan man inte operara bort den idag, ålderssynfelet alltså.
När man är ung så är linsen mjuk och rörlig så man har lätt för att ackomodera, dvs få fokus. Man drar ut och klämmer ihop linsen beroende på om man vill ha fokus på nära eller långt håll, det är en sån kroppsliggrej som man gör omedvetet
När man blir i 40 års åldern brukar många märka att det är svårt att läsa det beror på att linsen stelnat och att man inte kan dra ut och dra ihop linsen lika mycket som tidigare.
Vad man gör numera när man opererar för gråstarr är att korrigera ett ev över- eller närsynfel. Man byter då ut linsen i ögat och sätter dit en artificelllins så man ser normalt på långthåll men man kommer ändå behöva läsglasögon för att man inte kan ackomodera.

Förstår du?

EmmaU: Ok - då tror jag att jag förstår. Jag var inte inne på laseroperation som korrigering utan just när man byter ut linsen (fast jag trodde att det var hornhinnan, jag har fått den informationen tidigare - kan man verkligen byta ut linsen??). Det som är intressant för mig är just att undvika starren och att slippa det jobbiga med att inte hitta något bra alternativ nu när jag börjar bli åldersynt (har testat progressiva linser; en svag och en stark lins på respektive öga, läsglasögon när jag har linserna på mig etc. men har inte tyckt om det). Dvs. ett alternativ som fungerar på båda synfelen.

Jag har ju, som närsynt (-3.25), aldrig tidigare behövt glasögon när jag läser. Det jobbiga nu är ju att jag fortfarande är lika närsynt och ser dåligt på långt håll och att jag inte kan läsa bra på halvlångt håll när jag har linserna på mig längre. Sitter jag De som är översynta fortsätter ju på samma bana - som jag skrev tidigare dvs. de får bara starkare glasögon (som du skriver) för att läsa när de blir äldre. Men glasögon för att läsa har de ändå behövt sedan länge.

Primrose: samma problem här. jag har t.o.m fått starkare linser två ggr på ett år samtidigt som jag ser allt sämre på nära håll. Kan ännu läsa tidningar och böcker med linser på,men föredrar helt klart utan. Med min dåliga syn blir det som förstoringsglas utan linser!

Det är som EmmaU säger inte så himla ovanligt.
Har också sett konstigar saker

Kan tom finnas en fördel när man börjar bli äldre (45ca) och börjar få ålderssynthet också    

Min man hade något synfel när han var barn (möjligen översynt) och hade glasögon mellan c:a 4-12 års ålder.
Men som 30-åring började han få huvudvärk när han läste mycket och gick så småningom till optikern. Då visade det sig att han nu hade -3.0 på det ena ögat och prefekt syn på det andra.

Jag e översynt och har ca +2 i båda ögonen plus astigmatism. 
Nr jag va gravis med sonen så förbättrades min översynthet till ca 0.7-0.8 i vardera ögon.
Och nu e de samma som inna graviditeten om inte mer? (ska på synund. igen).

Hur e de möjligt?  

Det är inte ovanligt att synen förändras, på ett eller annat sätt, under graviditeten. Jag blev t ex rekommenderad av optikern att inte skaffa nya glasögon när jag var gravid pga detta.

Japp linsen kan man byta ut, man skär ett litet litet snitt i hornhinnan och plockar ur linsen och sätter in en annan.
Det finns progressiva linser som fungerar bra, är ungefär som ett par progressiva glasögon. Att det är styrke skillnader i kontaktlinsen.
Att sätta en kontaktlins för att kunna se på nära håll på ena ägat och en för att se på långt håll på andra ögat är det få som jag träffat på iaf som klarar av och tycker är bra. Det är en billigare lösning är progressiva linser.

Det är mycket som händer i kroppen när man blir gravid sägs det, jag har inte varit gravid själv
Om vi ska dra alla över en kam och generallisera så blir man som gravid och nybliven mamma lite mer närsynt. Du som låg på +2 går då mot 0, hade du varit -2 hade du gått mot starkare minus. En teori jag hörde om fenomenet är att när man är gravid eller precis fått barn ska man inte bry sig om något annat. Väldigt enkelt så ska du inte se mer än barnet

Kroppen är i ständig förändring, synen ändras, rynkor dyker upp, gråa hår börjar komma etc.

Jag har, som jag nämnde ovan, redan testat progressiva linser och , tyvärr, fungerade de inte bra på mig. Så det kan mycket väl bli en "linsoperation" i framtiden.