Ska jag gratta min fd vännina på födelsedagen ÅTER IGEN?

Jag skulle inte gratulera henne fortsättningsvis. Det skulle kännas lite tjatigt trots att ni umgåtts länge men varför ska bara en utav er höra av sig?
Vänta på hennes tur, tärningen ligger i hennes händer.

Jag tycker du ska sluta. Ni är inte vänner , hellre få ett grattis från en kompis som menar det än från en man inte umgås mer med.

Har också en exkompis som grattade mig på facebook, men det var så uppenbart en "måste väl säga nåt".

Jag grattade inte henne tillbaka, då det kändes som en hycklande gärning.

Nej, jag hade inte grattat henne om jag var i din sits.

Jag tror dock inte hon uppfattar det som "hyckleri" då jag har hört att hon saknar mig osv, eller så framställs det som det. Svårt det här!

varför inte?

Jag hade fortsatt gratulera. Det lilla ordet till någon man brytt sig om (och kanske fortfarande bryr sig om) kan iaf jag bjuda på även om jag inte får något tillbaka.

Okej för det framgick inte i din frågeställlning, endast att du saknar henne. Men om hon nu saknar dig, varför tar hon inte kontakt? Och du vill ju ha henne i ditt liv då du grattar henne. Eller?
Det är supersvårt sånt :( Hoppas det löser sig.

Hur är dina känslor för en försoning? Hade du kunnat tänka dig be om ursäkt för något du inte vet du gjort?

*kram*

Det kostar inget att gratulera (kanske ett kort och frimärket om det är per post). Men det lämnar dörren öppen för vänskap. Så ifall du vill göra det, så gör det. Om du inte vill göra, då kan du helt enkelt "glömma" att gratta. 

Att andra inte ringer eller mailar eller gratulerar betyder endast att då får någon annan vara mer aktiv - eller vara ensam. 

Jag grattar aldrig någon jag inte har kontakt med, varför skulle man?

En vän som umgås med henne och som är gemensam kompis till oss har sagt att hon tror att min fd bästis vill ha kontakt igen, att hon verkar lite ensam osv. Det är svårt att förklara, men hon är en person som pga "stolthet" inte skulle vara den som tar första steget utan istället har hon frågat min sambo och deras gemensam kompis om de ska ses och ta ett glas vin. Vilket jag tycker känns "lite" konstigt?!

För försoning är jag väldigt ambivalent, jag tycker att hon var en dålig kompis som istället för att lösa problemen som hon hade med mig ( tydligen ) så bara "stack" hon. Å andra sidan var hon en väldigt bra kompis och jag känner själv att jag inte kan släppa tanken på att vi skulle bli vänner igen...även om vägen dit känns lång.

Kram tillbaka!