Inlägg från: Anonym (Ärjaglitetrög?) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ärjaglitetrög?)

    Dominans och Undergivenhet...

    Ni kanske kan hjälpa mig lite. Jag misstänker att min sambo är dominant men jag kan inte riktigt koppla det till sexet. Han säger ofta att han ska ge mig smisk och säger till mig att göra saker som jag upplever på ett bossigt sätt. Jag är egentigen inte varken för eller emot, jag tycker att det är ok eftersom jag inte är rädd för honom (som ni andra skivit så har vi förtroende för varandra och han är väldigt snäll mot mig i övrigt - det är just det, när han säger till mig att jag ska göra saker så är det verkligen löjliga småsaker typ hämta en penna).
    Men jag är lite rädd att förstöra spänningen med att fråga rakt ut. Dessutom vill jag helst inte att han slår mig ens "på låtsas", klart lite smärta kan jag stå ut med men inte så det gör ont-ont. Jag tror inte heller att han tänder på att kalla mig fula ord.
    Men ni som är dominanta - vill ni att man triggar er, eller ska jag fortsätta vara lydig eller vad man ska kalla det. I sängen visarr han inga sådana här tendenser alls, jag tror det är mer på relationsplanet och det gör det nästan svårare.
    Blev lite  orolig när jag läste någonstans i er tråd att man ska lämna någon för att den personen inte är dominant/undergiven nog, vill ju att han ska fortsätta vara kär i mig...

  • Anonym (Ärjaglitetrög?)

    omd - tack för ditt kloka svar. 
    Fråga honom... ja det låter ju lättare än det är men jag får försöka komma på ett lämpligt sätt. 

  • Anonym (Ärjaglitetrög?)
    Anonym (Nybörjare) skrev 2011-05-17 16:03:11 följande:
    Jag är dominant och är raka motsatsen till din man då menar jag är inte speciellt bossig utanför sovrummet därmed inte sagt att jag är en mes ;) , men när jag och min sambo började utforska det här så var det kommunikation som gällde. Hon är Ug och har alltid varit det men inte fått leva ut det av olika anledningar. Det tog ett tag in i relationen innan hon tog bladet från munnen så att säga men jag hade känt lite signaler när vi älskade med varandra men inget jag direkt kunde sätta fingert på fören vi kom att diskutera det en gång. Sen öppnades damm dörrarna så att säga. Det jag vill ha sagt är att kommunikation är grymt viktigt och helst en öppen sådan. Framförallt när det kommer till sexlivet har jag lärt mig numera. Så mycket bättre allt har blivit jämfört med mitt tidigare förhållande när man inte skulle prata om något i synnerhet inte sex. Så för att lära av mig fråga han ju egentligen inte mer än undra om du är helt fel ute. Eller så kanske ni får ett helt nytt sexliv. 

    Mina 2 cent 
    Men det hade varit så mycket lättare om det var i sexuella situationer för nu är det både subtilt och samtidigt på gränsen till oanständigt (han hade ju inte betett sig så om andra var i närheten). Jag har nog inte förstått honom riktigt. Svårt det här, skönt att du och din sambo pratade om det och att du kände att det funkade för dig med.
Svar på tråden Dominans och Undergivenhet...