Inlägg från: Anonym (exi) |Visa alla inlägg
  • Anonym (exi)

    Dominans och Undergivenhet...

    Är på uselt humör. BDSM-biten funkar inte. Han säger att han gillar det, men det händer inget! Är så utsvulten på dominans att jag funderat på att separera nu efter 9 års äktenskap. Det är brutna löften gång på gång. Varje gång vi ska ha sex, tänker jag att "Idag kanske!". Men varje gång slutar det med besvikelse. Det blir vanilj och inget annat. Det gör mig så besviken och vi bråkar i dagar. Ska man ge upp kärleken och separera? 4 barn som ska ha delat boende? Nytt hem och ny skola för att föräldrarnas sexliv inte funkar. Fan, vill bara dra täcket över huvudet och gråta....

  • Anonym (exi)
    Anonym (UG) skrev 2011-09-25 16:58:49 följande:


    Finns det några alternativ till att ni ska få ert sexliv att matcha dina behov bättre? Se nån film tillsammans? Kan du beskriva för honom hur du skulle vilja ha det och därefter ge honom utrymme att fundera och pröva?
    UG: Jag har förklarat, visat, fixat filmer, fixat mentorer, varit på flera bdsm-fester, gett honom manualer osv. Jag har bönat, bett, gråtit, tiggt, vädjat... Och han lovar att det ska bli ändring. Det blir det inte.
  • Anonym (exi)
    Anonym (Eugenie) skrev 2011-09-25 17:59:10 följande:
    Funderat på att söka en del av det sexuella utom äktenskapet? Kanske värt att prata med din partner om? För vissa människor kan det fungera. Kanske är mycket annat i ert förhållande bra, som vardag, ekonomi, socialt liv, emotionell närhet, familjeliv, barn et c. Det här samhället ser ju ut så att man också ska få alla sina sexuella behov tillfredsställda med sin partner, men det kanske är värt att ifrågasättas. Vi förväntar oss inte att vår partner ska vara vår enda bästa vän, vår psykolog, tandläkare, lärare, arbetsgivare, frisör eller vad det nu må vara. Kanske dags att fundera på om er relation skulle kunna fungera med det ni faktiskt har och att du får din dos av perversioner tillfredsställda på annat håll....
    Vi försökte det i ett år. Det funkade, men jag ville ju dela den biten med min make. Och efter ett tag ville inte min make att jag åkte iväg. Han ville satsa igen med bdsm-biten. Och det blev bättre ett tag. Mycket bättre. Men sedan dog det igen.
  • Anonym (exi)
    Trust me skrev 2011-09-25 18:14:46 följande:
    Stackars man. Kan se framför mig en tråd där en man har gjort samma sak med en kvinna. Den väntade och inte helt orimliga responsen är då: Hon vill inte!

    Din man älskar dig och är troligen villig att försöka gå med på vad som helst för att inte förlora dig. Det du håller på med är en slags känslomässig utpressning. Ska jag vara helt ärlig tycker jag det är förbannat jävla fult.

    Vad jag förstår ingick inte D/s i er relation från början. Nu vill du ha det för annars går du. Du får välja att vara trogen den relation du gick in i och dess förutsättningar eller vara trogen den du upplever dig vara nu. Tvinga inte någon annan att dansa efter din pipa nu när du ändrat låt. Inte särskilt ug och väldigt svårt att vara dominant på kommando.

    Jag är helt riktigt väldigt upprörd om det var någon som inte har märkt det.
    Redan första gången vi träffades berättade jag om mitt intresse. Eller livsstil. Jag har vetat om min läggning sedan tonåren. Det är en del av mig. Jag levde i ett äktenskap utan den biten och jag ville inte träffa en ny vaniljare. Aldrig i livet. Men maken gillade bdsm, påstod han. Han hade själv haft det med sin x-sambo. Men efter ett tag dog den biten och jag blev olyckligare och olyckligare. Han påstår fortfarande att han gillar bdsm och han vill gå på festerna, men inget händer. Varken på festerna (där lek är tillåtet) eller hemma.
    Jag tycker istället att det är förbannat fult att ljuga för att få någon på kroken. Jag vill inte leva utan bdsm-biten för resten av livet. Det är något jag måste ha för att må bra. Och det gör jag inte nu. Så jag tvingar inte någon att dansa efter min pipa. Jag vill dansa tillsammans!
  • Anonym (exi)
    Millicent skrev 2011-09-25 19:38:44 följande:
    Hey! Sakta i backarna... (jo vi märkte att du blev upprörd )

    Alltså nu var det ett inlägg av en frustrerad, uppgiven och säkert ledsen människa som summerade hur läget känns nu och hur hopplöst/maktlöst det känns. Då kan uppräkningen av allt som gjorts vara tillspetsad och drastisk. Så tolkar jag det, snarare än att mannen varit utsatt för värsta kanonaden och utpressningen från en okänslig individ.

    Om det nu är så att hon har gjort allt detta och i stunden när hon gjort det fått positiv respons från sin man dvs att han har verkat intresserad, sagt sig vilja osv så är det ju inte konstigt att hon fortsatt. Både för att han har vilselett henne och för att hon har hoppats så hårt. Ibland när man längtar och hoppas blir man orealistisk och ser inte det som talar emot. TS man kanske har varit väldigt otydlig och den delen måste han ta ansvar för själv tycker jag. 
    Ja, detta hände ju inte på en helg. Vi har varit tillsammans i 9 år. Och han säger att han vill. Han köpte en uniform för 5000kr. Det är han som skickar sms och mejl om vad han ska göra "nästa gång". Det är han som vill ha regler (typ nigning när vi ses). Men när "nästa gång" kommer, händer ingenting. Bara vanilj. Och för var gång blir jag mer och mer ledsen.
  • Anonym (exi)
    Anonym (Lara) skrev 2011-09-25 19:26:41 följande:
    Vi vet väl inte hur premisserna såg ut när de klev in i förhållandet. Jag har varit med om att män har påstått sig vara jätteintresserade av BDSM för att få mig på kroken och sedan är de lika vanilj som ett Bigpack. Kallas väl att luras har jag för mig. Nu har mina förhållanden med dessa män blivit korta eftersom andra saker inte klickade. 

    Men med tanke på hur lång tid det kan ta att göra en BDSM-resa tillsammans med sin partner så kan jag mycket väl föreställa mig att man är nöjd med trevande försök och långsamt tempo och en "upplärningsperiod". Tills man till sist inser att han inte alls var lagd åt det hållet.  Det kanske är där som exi är nu.

    Kram exi! Jag förstår hur frustrerad, ledsen och besviken du måste vara. Jag har också upplevt samma process i mitt förhållande, fast inte just vad gäller dominans/ug-biten.
    Huvudet på spiken!

    *kramar tillbaka*.
Svar på tråden Dominans och Undergivenhet...