Jag skäms för min son
Akinator skrev 2011-05-05 14:42:48 följande:
Jag förstår hur du tänker "mandos mamma", men till dig och alla andra vill jag skriva att jag inte vill att min son ska bli för feminin. Jag vill gärna betrakta honom som en man i framtiden och därför tycker jag framförallt att blommorna är något som måste ändras på. ina svärfördälrar har åkt med honom under vissa helger runt i regionen och besökt vissa kyrkor, men jag totalvägrar. Mina föräldrar var kristna när jag var liten och jag vill inte bli påmind om tiden jag fick tillbringa i kyrkan .Jag vet att jag som far borde stötta min sons intressen, men det är inget jag tycker han borde pyssla med. Jag vill se grabben träffa vänner, träna i något lag och tuffa till sig lite så han itne blir någon måltavla för mobbning i framtiden.
Är det något specifikt som ni skrivit som ni vill att jag ska svara på så hojta till i tråden då. Väldigt många som skriver och jag kan inte vara online här hela tiden. Har jag varit lite otydlig på någon punkt, eller är det något ni vill få ett svar på så skriv bara!
Det bästa för din son, vilket jag antar är det du önskar honom, är att du som förälder stöttar honom i HANS utveckling till en trygg stark person med självkänsla. DET är din förbaskade skyldighet som förälder. Du ska inte leva genom honom, det är HANS liv som han ska forma med din stöttning!
Vill du att han ska intressera sig för idrott och sådant som intresserar dig så är den närmste vägen att du stöttar och intresserar dig för det han för tillfället tycker är kanonkul. Det är så det fungerar. Bränn för jisse namn inte dina broar pga uråldriga sterotyper som du fått med dig någonstans ifrån.
Manlighetsministern efterfrågade konkreta tips. Här kommer några:
- Gå ut i skogen med din son och samla insekter, växter och blommor. Inhandla ett mikroskop, lite artböcker och annat och lär känna naturen....tillsammans.....och var genuint engagerad och intresserad så kommer han säkert att vilja göra andra saker med dig också.
- Barn i den åldern har en tendens att få "hang-ups", som det här med kyrkor. Har du pratat med honom om vad som fascinerar? Min hetaste gissning är att det handlar om arkitekturen och ett historiskt intresse. Det är vanligt i den åldern. Eller funderar han kanske över livsfrågor. Hur vore det att vidga och utmana dina egna vyer och intellekt med lite filosofiska frågeställningar. Även det något som barn i den åldern starkt efterfrågar.....även dem som lirar boll mest hela dagarna.
- Projicera inte din egen uppväxt på honom. Bara för att du ogillade det kristna inslaget i din barnbok så är han inte du.
- Om du vill att din son ska växa upp till en man så är mitt förslag att du själv axlar mansrollen och lämnar pojkstadiet.