Jag skäms för min son

Jag tror man får acceptera sina barn som de är. Faktiskt. Barn blir inte alltid som man själv vill och vill man ha spegelbilder av sig själv så kanske man inte skulle skaffat barn. Tycker TS ska vara glad över att hans son verkar vara ett glatt barn som trivs med sina intressen. Troligtvis kommer han få andra intressen med tiden också men det sämsta pappan kan göra enligt mig är att försöka motverka de han har och tvinga honom in i "normala" intressen. Det finns väl värre saker än att ens son gillar blommor och fina byggnader? Jisses... Det enda jag skulle oroa mig för i detta sammanhang är att han inte har några vänner. Men det kommer nog med tiden får vi hoppas och är de bra vänner så kommer de acceptera honom som han är.