Iq-testa barn?

Vilket trams att man inte ska testa barn om de inte har grava problem, eftersom det kan stjäla resurser. Förstår ni inte att det är bättre att fånga upp ett barn som ligger på de yttre kanterna av normalkurvan (både överintelligenta och svagbegåvade) innan problemen börjat? Förstår ni inte att det som ser ut som ett litet problem idag, kan utvecklas till ett mycket stort problem i framtiden? Är det verkligen först när problematiken blir allvarlig som man behöver sätta in stöd och hjälp? Nej.

Ingen hade någonsin ifrågasatt behovet av att testa ett barn som misstänks vara svagbegåvat redan innan barnet fått allvarliga problem, om syftet vore att sätta in stöd och hjälp. Så varför ifrågasätts det när en förälder vill kunna ge sitt överintelligenta barn stöd och hjälp? Att genomgå ett ordentligt begåvningstest hos en psykolog är väldigt givande och ger föräldrar och omvärlden möjlighet att stimulera barnet på rätt nivå. Jag önskar verkligen att någon hade IQ-testat mig när jag var barn, för det tog lång tid för mig att förstå att jag inte var dum i huvudet. Överintelligenta barn löper nämligen enormt stor risk att bli understimulerande och detta kan ta sig uttryck i beteende som vanligtvis inte alls kopplas samman med hög intelligens. Någon skrev att de som slogs, rökte, käftade emot och hoppade av skolan var dumma i huvudet snarare än genier. Jag har ca 150 i IQ och gjorde alla de där sakerna. Är man begåvad får man inte den hjälp man behöver från skolan, tyvärr. Lärare tenderar att se en som lat, disträ eller bråkig, eller så tror de att man ska klara allt själv.

Nu har jag inte fått barn än men om jag i framtiden märker att mitt barn visar tecken på ovanligt hög intelligens så kommer jag självklart testa barnet. Det handlar om att ge mig som förälder och även barnet, om det är stort nog, en bra överblick över barnets begåvning, så att jag kan bemöta barnet på bästa sätt. Någonting som rimligtvis alla föräldrar vill.