Jäkla tonårstid!

Okej, jag vill bara hoppas in för att jag själv är tonåring. Och jag förstår allt ni säger, för att vi är hemska. Och jag ångrar mycket av det jag säger. Men snälla, ni måste föröska att minnas hur ni själva var. För det år så svårt. Det är bara en massor av kännslor och man vet inte vad man ska göra med dom. Man gråter skriker skrattar, liksom vad fan händer? (förlåt för språket). Och om era barn är väldigt ilskan av sig kan det vara för att dom inte får säga vad dom vill i skolan elelr bland sina kompisar så dom måste ta ut det över andra.

Men jag håller med er, det suger. Men vad ska man göra? Det går bara inte att hålla allt inne, då kommer man ju att explodera. ;)

Denna är läsvärd och man orkar en dag till med trotsig tonåring
Skriven av en tonåring

Låt mig få vara en trotsig tonåring,
jag kommer att bli vuxen.
Låt mig få skrika och springa min väg,
jag kommer att återvända.
Låt mig få hitta min egen väg,
jag kommer ändå att söka.
Låt mig få snubbla,
jag kommer att resa mig.
Låt mig få deppa och vara sur,
jag kommer att bli glad igen.
Låt mig få hitta mitt eget liv,
jag kommer ändå att lämna er snart.
Låt mig få ha hemligheter,
jag kommer att berätta dem sen.
Låt mig inte bli sårad,
jag litar ju på er.
Låt mig få prata när jag behöver,
jag klarar inte det här själv.
Låt mig få gå när jag är redo,
men släpp mig inte helt.
Låt mig få komma igen och få vara liten,
jag vill inte alltid vara stor.