du behöver vänner gumman! kanske kan du efterlysa lite folk här på fl som bor i närheten?
din sambo styr er lilla familj alldeles för mycket tycker jag.
du måste nog komma på ett sätt för att nå fram till honom så han verkligen fattar hur trött du är på hans tjurighet.
om han trodde att du var på väg att lämna honom hur skulle han reagera då?
ok, jag förstår.
men du, finns det ingen riktigt nära vän som du kan öppna dig för? och berätta hur du verkligen har det och hur du mår?
om jag ser till mig själv skulle jag göra allt för att stötta någon i en sån situation.
är det verkligen värt din lycka att hålla en shysst fasad utåt?
kanske vimlar det av riktiga vänner runt omkring dig fast du inte vet det än?
ang sambon, är det dags att göra ngt drastiskt som du inte gjort förut, så han fattar. och så han blir orolig.
du, jag lovar att när man skrapar lite på ytan är det inte mångas förhållanden som har lite skavanker...
men känn av den här vännen lite, prata lite försiktigt om relationer och känslor och se hur hon är. kanske visar hon sig vara guld värd 
det här med sambon.
har du någon släkt eller så som du kan åka till ett tag för att reda ut dina känslor? det ska du säga till honom i alla fall?
om inte, har du pengar så du skulle kunna sticka iväg själv nån vecka?
om inte, fixar du att ändra ditt förhållningssätt HELT mot honom och stå fast vid det?
jag menar, bli sur och säg till honom att ta sitt pick o pack och dra om det inte passar....
säg att du är jävligt trött på hans tjurighet och sätt att gnälla som en kärring....
säg att du älskar honom när han beter sig som folk, och att du vill fortsätta leva med honom. men inte på det här sättet.
att du kommit underfund med att ditt liv är för kort för att slösas på skitsnack.....
fattar du hur jag menar?
men att du själv tar en break då? har du den möjligheten?
hmm, ja det verkar inte vara lätt att få din sambo att vakna upp och förstå att han gräver sin egen grav.......
har du provat att skriva ett brev? eller kanske visa honom den här tråden?