Anonym (a-mamma) skrev 2011-05-15 22:29:18 följande:
Vägen fram till adoption är en lång process för många. Du säger att du har velat detta hela livet. Jag antar att det betyder att du har läst på och satt dig in i vad adoption innebär. Din man däremot har kanske aldrig ens tänkt tanken innan ni träffades. Hur mycket har ni diskuterat detta tidigare? Har din man visat intresse för detta innan? För vår del såg adoptionsresan ut som den gör för ganska många: Försök till biobarn, misslyckade IVF:er och sedan bestämde vi oss för adoption (har idag en liten flicka).
Ställa dig i kö kan du göra för att låta tiden ticka på. De flesta länder har långa köer och det är ofta uppemot fyra års väntan på ett barn. Jag antar att ni är ganska unga ännu. Låt din man mogna i adoptionstanken och prata mycket om det. Bland det värsta som kan hända är att han "ger med sig" och adopterar för din skull. Risken är då stor att ni inte kommer att klara er hela vägen eftersom adoption är en oerhört pårestande process för många (särskilt om barnet kräver extra mycket av er som föräldrar tex anknytningsproblem, sjukdomar eller funktionshinder.)
Varför vill du adoptera? För din man kanske biologiska barn är det första han tänker på om han vill ha barn? Om ni kan få biologiska barn är varför-frågan ännu viktigare. Har du själv ett självklart svar på varför?
För att bli godkända måste ni genomgå en föräldrautbildning-där kan man gå även om man inte bestämt sig. Försök se om din man kan vara intreserad av detta. Där träffar man flera par som ska adoptera och får chansen att bearbeta många tankar om adoption.
Lycka till.
Jag har varit i kontakt med den adoptionsorganisation jag vill använda mig av! Jag har haft många samtal med en ifrån MIA. Jag är insatt, men jag vet att om jag söker som gift. Och skiljer mig så får jag söka om. Sa min kontakt på MIA.
Jag vill adoptera för varenda cell i min kropp säger att det är rätt. Jag kan inte få mer barn på vanligt vis! Jag "kan" men risken för missfall är ca 80 till 85 procent! Jag och min man har fått tre missfall, ett var jag nära på att dö av!
Men jag vill inte tvinga min man till att adoptera, han anser "ja kan gå med på det" är ett bra svar. Medan jag anser att det är det viktigaste beslut man kan ta, och man kan inte bara se det som färdig diskuterat vid "jag kan gå med på det"
Jag vill inte ha mer biologiska barn heller, då jag har mycket sjukdomar i släkten, mitt biologiska barn fick fyra av alla sjukdomar jag har i släkten och är nu förståndshandikappad!
Tack