40+ som äntligen är gravida - igen

Ja, heja Valter! Nu händer det grejer
Håller verkligen med om att livet är fint och vackert tack vare våra små (och även större barn såklart). Haft en tung tid med närstående oväntade sjukdom och bortgång, och ett suicid därutöver. Och så går man här hemma i sin vardag med glada, vackra barn som är helt ovetande om verkligheten utanför.  Tack och lov för vår lille Theo vill jag säga. Min räddare. Han blir 9 månader om ett par dagar och vi förundras över hur mycket liv och glädje det finns i denna lilla människa som aldrig upphör att förvåna oss. Alltid lika glad. Och nu är han äkta yrväder då han upptäckt att han kan gå. Helt otroligt att se en sån liten spillevink fara omkring med sin Brio-vagn och skälla på trösklar. Mina andra gick vid 10 månader och det tyckte jag var tidigt. Han säger "nejnejnej", "mamma" och "titta". Nu är tänderna upptill oxå på väg ut och jag börjar fundera över amningen. Fortfarande är han föga matintresserad och vägrar gröt och välling. Han är så kär i bröstet och eftersom vi samsover känns det brutalt att ta det ifrån honom, även om BVC tyckte att jag skulle bryta nattamningen tvärt pga viktnedgång. Han är lång och smal, vår Theo, men inte mager. Ssk kritiserade ju att vi samsov och menade att han skulle sova bäst i egen säng, kunna trösta sig själv för att bli trygg och att jag skulle vara stenhård i ett par nätter och låta honom skrika. Hon menade att barn som fyllt 8 månader skall klara natten utan något alls och sova mellan 23-06. Inget av mina barn har gjort det, och jag struntar i hennes råd. Hur länge tänker ni amma? Det är ju något  vemodigt över tanken att avsluta då det är sååå mysigt och definitivt sista gången, men han blir ju större, behöver äta bättre osv... Minns inte ens hur jag gjorde med mina andra två. Det liksom löste sej ändå tror jag, men de älskade ju sin vällingflaska också. Jag tycker ju inte välling är ett måste, men ändå himla bra för barn som trugar med maten. Men Theo har inte visat intresse varken för flaska eller napp, bara bröstet. Undrar om han själv tappar intresset så småningom, eller om han blir en sån där unge som vill amma tills han börjar förskolan.

 

Vad kul att hör ifrån dig också Lyckliga Lee!

Vad trist med en sådan ssk:a påBVC. Gustavs ssk:a är tvärtom för långamning, nattamning och samsovning. Jag ammar Gustav jättemycket både dag- och nattid. Har inte satt något slutdatum utan det får vara så så länge det känns bra för oss båda. Det är ju underbart!!! 
 
Förutom amning kör vi BLW (baby led weaning) med Gustav - alltså inga pureer utan han äter själv det han vill ha och plockar de bitar han vill ha av det han klarar av att greppa och stoppa i mun.  Detta har lett till att han i stort sett äter det vi äter (+amning titt som tätt). 

Ha det gott 

Aaglars, det låter spännande med maten. Hur kom du på idén? Theo är ju så ointresserad av barnmaten, men vill hela tiden äta av brödernas mat, gärna bitar, men jag är lite orolig att han skall sätta i halsen. Har inte hört alls om BLW... 
Våran ssk på BVC har jag haft till alla tre och tycker bra om henne, men här gick åsikterna isär. Hon tyckte att min sömn och Theos viktuppgång skulle prioriteras och förklarade hur hon tyckte vi skulle gå tillväga. Tack och lov är detta barn nr 3 och jag själv är fullvuxen. Hennes ord landade som vatten på en gås. Men jag måste säga att det är frustrerande med ett barn som inte alls lockas av mat. Man måste ju ändå hela tiden försöka. Mina andra två har alltid ätit och successivt bytt ut bröstet mot välling. Nu är ju Theo dessutom så aktiv och motoriskt tidig. Han gör väl av med mängder av energi när han lullar omkring här, och det är väl därför han har smalnat av. Jag älskar ju nattamningen och klarar mej ändå rätt bra på lite sömn och ganska obekväm sovställning, men om han inte får i sej det han ska så kanske jag får tänka om. Han älskar turkisk yoghurt och det får han flera gånger om dagen nu och det märks på vikten. Går nog ingen nöd på honom ändå. Jag skulle vilja veta hur din lille Gustav somnar? Theo somnar ju alltid vid bröstet eller om han blir buren av pappa. Att somna på egen hand i sängen är det inte inte tal om och om vi lägger honom i spjälsängen så vaknar han efter halva sovstunden och vill såklart somna om vid bröstet i stora sängen... Somnar Gustav på egen hand? 

Haha. Nää du, Gustav somnar inte på egen hand Eller jo dagtid somnar han i trädgården i vagnen Men på kvällarna somnar han vid bröstet eller ligger tätt bredvid mig och skriker några minuter medan jag sjunger och vyssjar innan han somnar. Men nattetid är det bröstet som gäller varje gång han vaknar...

Skriver mer senare om BLW

Lyckl. Lee. Mina två "stora" barn intresserade sig tidigt för annat än pureeer och när Agnes var 7 mån åt hon sin havregrynsgröt själv. Jaa, det har liksom känts naturligt att de själva får styra över vad de vill stoppa i munnen. Det var inget medvetet med de två första barnen. Men med Gustav är det medvetet och jag tycker det känns jättebra. Han äter verkligen allt. Metoden är ju ett sätt att låta barnen styra avvänjningen från bröstet och tillvänjningen av fast föda, på egen hand.
Och du, de sätter inte i halsen. Barn är så himla bra på att hosta upp om det skulle vara något för stort som sätter sig i halsen.

Vi började med kokta morotsstavar, kokta potatisstavar, broccolibuketter och kokt palsternacka,Sen la vi till kokta korvar (hela långa korvar är greppvänliga), blodpudding et.c. Och nu kan han äta det mesta. 
Han äter fortf allting med händerna och lyckas få i sig t.om. köttfärssås och liknande .

Lyckl.Lee
Gustav älskar ocskå turkisk youghurt, Innan han hade fått kläm på att äta och ratade en hel del så "dränkte" vi all mat i turkisk yoghurt. Haha, då åt han med stor aptit.

Vad skönt att du tycker om BVC-sköterskan trots allt och att du låter orden som inte passar dig rinna av dig.

Må gott finaste du // Charlotta 

Förresten skrev du något om spjälsäng Lyckliga Lee. Vi har inte ens någon spjälsäng till Gustav. Agnes och Axel sov aldrig i spjälsängen så vi ratade den nu till Gustav och så får han samsova med oss till han får ta över växa-sängen efter Axel. 

www.familjeliv.se/Forum-3-39/m59175412.html

Lyckliga Lee 

Åååhhh Aaglars, vilken härlig unge. Tack för tips. Jättespännande detta. Har helt missat denna metod. Nu har Theo halsfluss och ratar allt utom bröstet, men så snart han är på bättringsvägen så skall jag pröva med avocado och kokt morot. Kul!!! Hur ser det ut för dej framöver förresten? Hur länge blir du hemma? Vi har bestämt att ha Theo hemma hela 2013 och det känns bra. Jag börjar jobba halvtid i september och maken tar då över här hemma året ut. Svårt med plats på förskola här och det skapar viss osäkerhet. Vill kunna välja skola, men det verkar svårt. Har också bestämt att inte jobba fullt på några år, utan hålla mig till 75%. Inte det bästa för pensionen kanske, men för barnen och familjen så är det guld värt. Ser ju på mina två äldre hur fort tiden går. De fyller ju 8 och 10 i sommar och jag tycker redan jag börjar tappa greppet om den äldste som knappt har tid med mamma längre. Tyckte det var igår han föddes, och då just han och Theo är som kopior så blir påminnelsen ibland riktigt smärtsam. Är fortsatt hur emotionell som helst efter graviditeten och jag misstänker att blödigheten kommit för att stanna. Pendlar dagligen mellan extrem lycka och djupt vemod. Är nog inte ensam om det bland oss lite äldre mammor kan jag tänka. Härlig känsla att få lite liv i denna tråden igen. Hoppas flera av oss hinner skriva några rader och uppdatera läget. Kram

Hej Lyckliga Lee!

Åh stackars liten med halsfluss. Verkar han ha mycket ont?  I sådana lägen är man mer tacksam än annars för amningen.

Vad bra ni har planerat med föräldraledigheten.
Här ser det annorlunda ut. Jag kommer att påbörja högskolestudierna igen 2 april och då är maken föräldraledig i 6 veckor - sen börjar Gustav förskolan när han är 1 år och 1 v... Känns jättekonstigt då de andra var hemma till de var 2 år. Men det här är den bästa lösningen för oss nu. Jag har förlikat mig med den.
Gustav kommer bara att gå ca 5 veckor på förskolan och har sen 11 veckors sommaralov innan han börjar "på riktigt" hösten 2013. 
Det underlättar också att de går på en mkt liten förskola med endast tre avdelningar och att vi känner alla pedagoger sen innan (i och med Agnes och Axel).

Tänk att dina stora pojkar redan är 8 och 10...Vi har ju tre små, så det är fruktansvärt intensivt emellanåt! Agnes som är drygt 4 år är innen i en period med utbrott som vi knappt vet hur vi ska hantera. Jag försöker att nonchalera utbrotten och sen uppmärksamma allt det andra på ett kärleksfullt och positivt sätt. Vet inte om det är rätt väg...men vi har försökt på många olika sätt.

Går förresten Theo även utan läragåvagnen? Det gör inte Gustav. Han springer fram med sin läragåvagn och har tagit två steg utan. Men mer har det inte blivit. Dock reser han sig upp mot allt och tar sig överallt via väggar och möbler. På gott och ont...Det är ganska praktiskt när de sitter där man satt de