40+ som äntligen är gravida - igen

Lyckliga Lee!

Han är nog inte jätteliten för sin ålder. Men har helt tappt sin längdkurva. Han går upp bra i vikt och växer på bredden. Men som sagt inte på längden. Han stod stilla ett bra tag på längden och nu hade jag hoppats att han tagit i  fatt det. Men han hade växt för lite nu - även om han växt.

Han är absolut inte jättekort, men för kort i förhållande till sin kurva samt till min och Daniels längd.

Han är 68 cm medan Agnes var 72 cm på 10-månaderskollen och Axel 73 cm. 
Gustav väger 9,3 kg.

De har tagit ämnesomsättningsprov, men det var bra. Så nu ska de tydligen göra vidare utredning.

SVAR: Nej jag är inte orolig. Han är ju så himla glad och pigg, god aptit och går upp bra i vikt  . Men ibland kommer tanken; tänk om något är fel...

Aaglars. Tycker han han har prima vikt och längd. Fattar att han inte följer kurvan, men ärlig talat... Sverige med alla sina förbaskade kurvor. Man får ju ångest av allt som mäts på korsen och tvärsen. Ja, Theo gick ju ner i vikt men växte på längden. Jag tog åt mej och gick lätt vimmelkantig från BVC och tänkte att nu blir det nattsvält och mattvång. Ja, du vet, jag har ju berättat tidigare. Klart man vill att allt skall vara normalt, tryggt och perfekt. Förstår din oro. Att ämnesomsättningsprovet var bra är fantastiskt tycker jag, och nästan det viktigaste. Och att han faktiskt har vuxit sedan han föddes. Tidig i utvecklingen oxå. Det blir bra, skall du se.
Man drar igång så jäkla mycket här i Sverige, på gott och ont förstås. Förskolan tyckte att vår äldsta pojk var sen i talet, att han pratade bebis-språk sa man. Han började på dagis när han var 2,5 på halvtid. De meddelade BVC och vi blev kallade. Jösses, en sån apparat!!! Jag blev inte glad alls. Hade inte uppfattat honom som sen, och med första barnet är man ju aningen protektionistisk. Vi skulle till special-medicin och göra hörselprover. Det gjorde vi tre ggr, inga problem där. Sedan remitterades vi till en logoped för att träna artikulering och uttal. För mej var det rent kränkande att det kom som ett krav, inte ett erbjudande. Lång resa till logoped och med 6 mån lillebror på släp, en gång i veckan. Jag märkte direkt att logopeden ställde sej frågande till varför vi var där, men hon ville ändå genomföra den 10 veckor långa utredningen för sakens skull. Efter tre veckors tester och heltid på dagis började han plötsligt att tala som en 10-åring, massor, tydligt och med svåra ord och komplicerade resonemang. Då hette det att han var lite för tidig för sin ålder, att han tog in för mycket intryck och att vi behövde skydda honom från vuxenprat och tv. Jaaa du... Idag är han 9,5 år och helt normal, väldigt verbal och snabbtänkt, lätt för att lära, fysiskt aktiv och en lycklig och social kille med massor av vänner. Kan man begära mer?

Nu sover Theo och jag pustar ut. Vet inte varför men han drömmer nåt förfärligt på nätterna. Gråter, skriker och våndas. Verkar inte vara magen. Kan inte minnas att det var så med mina två andra. De hade ju nattskräck och det var verkligen jobbigt, men det kom ju inte förrän i 2-3årsåldern. Man kan ju undra vad en 9 månaders bebis kan ha såna hemska drömmar om. Har hållit på i ett par nätter nu. Han vaknar eller skriker stup i kvarten och inte ens bröstet hjälper. Kan ligga och gråta i sömnen jättelänge. Måste bära honom och vänta ut gråten, sedan lägga försiktigt. Efter en halvtimme är det samma igen. Sedan är han som en solstråle på morgonen ändå. Någon som känner igen detta? Han utvecklas ju massor, går ju helt själv sedan några veckor och är mycket upptagen av att upptäcka världen till fots, men det borde väl inte ge såna hemska nattliga maror?

Hur mkt sover förresen Theo på dagarna? Gustav sover ganska mkt. Ett långt fm-pass1-3h och sen ett pass på em som är ca 1-1,5h,

Hej tjejer och tack för allt ni delar med er av - både roligt och smärtsamt! Jag jobbar ju en del, så all tid vid datorn blir jobbrelaterat och inget familjeliv, men när jag väl kikar in här, blir jag så glad när nån skrivit! Ska kolla upp det där med plockmaten, såg att det fanns nån länk, annars får du gärna berätta mer! Valter vill helst ha passerad mat från silen, men de senaste dagarna har jag pressat genom den lite grövre potatispressen, och jag ger inte vika, trots att han klöks och gnäller. Tror faktiskt att plockbitar passar honom bättre, men jag har inte vågat prova. Han utvecklas fort nu men fortfarande vill han inte vända sig. Han blir 7 månader nästa vecka. Däremot sitter han ganska bra på toaletten, på pottringen och i badbaljan, behöver bara lite balansstöd. Han använder bägge händerna och har precis börjat kunna stoppa in händer och saker i munnen. Jag är helt slut i kroppen eftersom han är så fruktansvärt stor och tung och inte "hjälper till". T ex går det inte att bära honom på höften och röra i en kastrull samtidigt, utan man måste bära honom med bägge händerna. Det går inte att lyfta honom rakt upp från sängen eller bilstolen, utan man måste vända över honom på sidan först, annars gör man honom illa, eftersom huvudet inte "hänger med" och han inte spänner sig. Vi ska till läkaren igen snart, men jag är inte så orolig. Han är väldigt glad, socialt tidigt, frisk på alla vis och utvecklas - även om det kanske är lite senare än de flesta.

Wimlan, vad roligt att läsa om din Valter. Tänk så olika de är, våra småttingar, och ändå är det så mycket som förenar. Hade ett par här idag som köpte vår babysitter. De häpnade över att lille Theo vandrade omkring här och drog folk i byxbenen. Han ser ut som en lite sagofigur eftersom han är så nätt i sin långa, smala lilla kropp. 72 cm, 8,1 kg. Så superfin. Nu sover han gott efter att ha dansat sej trött till melodifestivalen. En arg 9-åring låste in sej på rummet för att Yohio inte vann och för matt mammas favvo-låt tog hem hela kalaset, haha. Så här har det varit dramatik på barnfamiljs-nivå. Tråkig make somnade i soffan. Nu är det godnatt även för mej. Imorgon börjar allt om på nytt igen... och det är jag glad för. Kram på er!