Inte kär i min man

Ja när det gäller det där sista kontakten ja det kan tyckas att släpp det för det finns inget att vinna bara gå vidare men jag känner att jag hade jättesvårt att släppa att det sista vi sa var hårda ord. Jag accepterar att han vill hålla kvar familjen och jag vet att han har en kärlek till sin fru fast det inte är samma passion det är ju samma som jag känner för min man, vi har pratat mycket om våra förhållanden under detta 1,5 året och jag vet MYCKET om dem på gott och ont. Så jag gjorde en fuling jag skrev ett brev tillbaka att jag bara ville ha ett värdigt avslut några snälla ord som avsked och så skrev jag lite av de elaka saker han sagt om sin fru så att han inte skulle våga visa brevet för henne och det gav effekt jag fick ett riktigt brev tillbaka där han berättade hur jobbigt det varit hur sårad hon var och hur nära det varit att hon dragit från honom och det jag verkligen behövde att han tänker på mig, saknar mig och aldrig kommer glömma det vi haft men att vi inte kan ha kontakt mer och det vet jag också och det accepterar jag och jag VILL ju fortsätta med min man och nu är det faktiskt lättare NU kan jag gå vidare och ändå ha våra fina minnen i min minnesburk utan att de är smutskastade av onda ord och det känns så mycket bättre. Jag vet att vår kärlekshistoria innefattar stora svek mot våra nära samtidigt vill jag inte föringa det vid hade. Min man har accepterat att det hände att jag blev kär i en annan, jag skulle kunna berätta för honom att jag tagit kontakt igen bara för att få ett avslut för han vet att ajg sörjer att avslutet blev så illa det hade han var OK med men jag tycker det är onödigt att dra upp det för jag tror att han tror att jag kommit längre i mitt läkande än vad jag gjort. Så nu vänder jag blad för gott...

Hur egoistiskt är det att stanna fast man inte vill då? För pengar, hus, social status..... Vilken bild av kärlek ger man sina barn då? Vad lär sej barnen om sina föräldrar då? Hur bra mamma är man? Hur snäll är man mot sej själv o hur länge håller såna bubblor innan de spricker o vad händer då? Sjukskriven p.g.a. utbrändhet?  
Är det inte också orättvis mot din man att inte släppa honom fri att få upptäcka sej? Män har ofta oförmåga att lämna. De är så nöjda många ggr, men rågan är om många av dem ens tänkt alls?
Förälskelse är en underbar sak. Även om det inte utvecklas. Den kan väcka döda dinosaurier till  liv igen.
Ska man bara få chansen en enda gång i livet?  Är det verkligen meningen? Jag kan bara inte tro det. JAg tror inte ens att det monogama livslånga förhållandet är nyttigt för folk. Det är bara att se sej om runt omkring på folk i vår ålder o äldre. Det är ju verkligen inte gott om lyckliga, kärleksfulla, sprakande förhållanden. Men se på alla som startat på nytt. Där fyrverkeri pågår. Vilken skillnad på folk!

Så är det nog säkert oxå , det är väl inte helt ovanligt att män och kvinnor tänker lite olika , kan mycket väl vara så att vi oxå har olika behov känslomässigt. Kanske inte helt orimligt att tro att olikheterna är fler än bara fysiska.

Ex. så är kvinnor mycket bättre än oss män på att uppfatta kroppsspråk , läsa mellan raderna etc när de kommunicerar , de kommunicerar på flera nivåer. Vi män är lite trögare på den punkten det måste komma i klartext för att det ska uppfattas.

Jag tror att de råder lite förvirring kring manligt och kvinligt i dagens samhälle där de gamla traditionella rollerna mellan manligt och kvinligt luckrats upp , samtidigt som vi kanske har kvar stora delar av våra omedvetna (instinktiva) förväntningar av en partner. Tror att det är en komplex balans mellan vårat undermedvetna och det medvetna.

kåt är ett ord som betyder levnadsglad. Hur man väljer att visa sin levnadsglädje för barnen är nog upp till var o en, men visst märks det om man är levnadsglad eller inte.

vem pratade om platonisk levnadsglädje? Så klart att ett så basalt behov som det sexuella gör att det spiller över på övriga livet om det funkar/inte funkar. God sexuell hälsa är en hörnsten till att livet ska fungera. Sexuell glädje ger annan glädje.