Inte kär i min man
Nej, den behöver inte dö - det finns så många som behöver dela med sig av sina historier.
Jag hittade denna tråd igår och kände nån slags befrielse...att det som händer mig är helt mänskligt, det finns så många andra i samma sits.
Vi har haft många många problem under flera år jag och min man. Förra året höll det på att braka helt åt helvete men vi har pratat och pratat om och om igen och nu kan jag ibland känna att vi kanske kan hitta varann igen.
Det jag har svårt att komma över är att JAG inte gjorde nåt TIDIGARE! Jag skulle ha bitit ifrån för länge sedan, sagt att vi ska ta en paus och GJORT det också! Men jag trodde inte på mig själv, antog att det var helt normalt det jag upplevde och att jag inte kunde hitta nån bättre man. Jag var så rädd att bli ensam.
Förra året kom en annan man in i mitt liv, han var den som fick mig att inse att saker inte stod rätt till. Varför jag inte lämnade min man är en gåta, även om jag nu inser att jag inte skulle ha lämnat för att fortsätta mitt liv med den andre karln. Jag skulle ha gjort det för MIN EGEN SKULL!
Men som sagt, många samtal har jag och min man haft och kanske har vi en framtid tillsammans trots all, jag vet inte än. Han vet vad jag känner - att jag inte älskar honom som jag en gång gjorde pga vad vi varit med om.