Kär i min arbetskamrat

Här är en till som sitter i samma båt. I två år har jag varit kär i min kollega. Är säker på att han är kär i mig också, även om vi aldrig pratat om det eller gjort något. I början var det något som förgyllde min vardag, men nu börjar det bli riktigt jobbigt. Vi sitter alltid själva i ett hörn av personalrummet och pratar om precis allt. Han ser när jag mår dåligt över jobbsituationen och peppar mig, vi skrattar massor tillsammans. Inget av detta har jag med min man. Vi pratar aldrig om nåt annat än pengar och husrelaterade frågor, han ser mig inte ordentligt och vi skrattar inte åt samma saker. Usch, det är jobbigt. Speciellt eftersom andra kollegor är uppenbart misstänksamma... Just nu lutar det nog åt att jag måste prata med kollegan och se vad han tänker och fatta beslut utifrån det. Han är 15 år äldre och har fru och vuxna barn. Själv har jag en treåring.