Börjar falla för en annan...

Vi har alla en sk "tipping point", den som avgör när vi skall falla för något. Det måste finnas ett antal saker som skall vara uppfyllda för att det skall väga över på andra sidan. Dessa saker kan naturligtvis förändras under livet. Så de krav man kanske har i början av ett förhållande kan förändras under livets gång.

I ditt fall så har du på ena sidan haft en negativ syn till alla typ av otrohet. Du har även varit trogen. Du vill även kämpa för ditt förhållande och kärleken till din man. Och har ett hopp om att du/ni skall hitta tillbaka till varandra.

Men på den andra sidan finns saknaden av närhet, sex och glädjen i ert förhållande. Attraktionen är även borta. Och du känner att du får ta huvudelen av alla bördorna i hemmet. Mannen du gifte dig med är idag inte densamma och det väcker tvivel iom att han även är deprimerad (frågan är om du skall finna dig att leva med det i resten av livet).

Dessa sidor vägde nästa lika mycket. Kanske nästan mer åt den sistnämnda men du kämpade emot. Tills Mr Dance kom in i bilden. Första gången hände nog inte så mycket. Du kanske vinglade till för en stund men återfick balansen mellan sidorna. Men jul längre tiden flöt och han dök upp igen så började du tippa över mot den sida som består av saknad och förlust. Och nu har du vält över helt. Du har nått din Tipping Point. 

Det var bara en tidsfråga eftersom du inte var lycklig i förhållande sen en lång tid tillbaka. Du försökte få till en förändring men den skedde inte då det verkligen behövdes. Så du bet ihop och kämpade på men ni gled mer och mer isär. Och ingen kan väl klandra dig för att sakna allt det som man bör hitta i ett fungerande förhållande. När sedan Mr Dance korsade din väg så hade du omedvetet antennerna på. Första gången så insåg du det och stack. Men de påföljande gångerna så hade du redan fallit lite. Och när du addade honom på Facebook, ja då öppnade du dörren lite på glänt för att kolla bara - fast det kunde leda till saker du egentligen inte ville. Och det gjorde det. Du intalade dig själv att han bara var "kompis" när du tog med honom ut. Men handen på hjärtat så kände du något som du ville utforska, åtminstone få bekräftat. Vad? Det både visste du - och inte visste.

Svaret har du nu.

Den kvällen blev brytpunkten och nu har det blivit mycket mer komplicerat. Du har väckt något som du inte riktigt vet ifall du skulle ha väckt. Men samtidigt så känns det så underbart att få känna att man lever, att man blir uppskattad, åtrådd och du känner samma sak för Mr Dance. Det som gör det så svårt för dig är att du skulle vilja att detta hade hänt mellan dig och din man istället för med Mr Dance. Och det är väl en utav dina frågor - hur gör jag/vi för att återväcka detta i vårt förhållande? För du vill nåogonstans hellre ha detta med din man än med en okänd Mr Dance. Samtidigt som du känner dig uppgiven över ert äktenskap, hans sjukdom och era relationer. Här känns då naturligtvis Mr Dance som ett nytt och bättre alternativ.

En sak är klar. Och det är att sålänge Mr Dance finns med i kulisserna så har ert förhållande inte en chans. Eller rättare sagt din man i jämf med Mr Dance. Han är dessutom omedveten om att ett en annan man just nu håller på att stjäla hans tjejs hjärta. Din man har nu rollen som allt det tråkiga, besvikelser osv. Mr Dance är motsatsen. Han är kravlösheten, spänningen, åtrån, glädjen och närheten. Han är okomplicerad medans din man är lika med en massa arbete.

Det kan vara så att det har gått för långt i ert förhållande. Att det är för sent att vända skutan. Och att Mr Dance och de känslor han har väckt skulle kunna ha skett för ett år sedan eller om ett år i framtiden. Ödet gjorde att det hände nu och vad det egentligen handlar om är att han uppfyller en saknad du har. Och hande det inte varit Mr Dance så hade det lika bra kunnat vara Mr Work på jobbet. Skall du nu gå för att uppfylla saknaden eller skall du göra ett sista försök med ditt förhållande?

Mr Love har flyttat in i ditt huvud och hjärta. Frågan är om du klarar av att låta honom flytta ut. Jag tror dock inte att du kan ha honom inneboende och samtidigt försöka få ordning på ditt förhållande. Oavsett vad du väljer så kanske det kan vara läge att informera din man om vad som händer. Att du har börjat uteckla känslor för en annan men att det är inget du vill och du vill att ni nu gör ett helhjärtat försök (på alla fronter) att få ordning på ert förhållande. Att han inser att nu är hotet väldigt allvarligt men att det fortfarande finns en chans att göra ett försök att rädda det. Om du redan nu känner att du inte orkar detta eller att han inte kommer anstränga sig - ja då har du redan svaret. 

Din man vill säkert dig det bästa. Han verkar vara en väldigt "tolerant" person. Kanske därför du föll för honom. Men det kan även vara så att han är lyckligt ovetande var din nya vänskap är påväg någonstans. Att Mr Dance är mer än en kompis - NU. Att ditt förhållande till honom har ändrats. För glöm inte bort att när du nämner honom för din man så är det troligtvis den man han ser när du för första gången pratade om honom. Då det hela inte hade utvecklats till där du befinner dig idag. För då var det ganska oskyldigt. Så är det inte idag. För annars hade du inte skrivit den här tråden. Lägg sedan till hans tolerans och tillit till dig och chansen är oerhört stor att han inte inser vad som sker framför honom just nu. Kanske dax att uppdatera honom och verkligen ta den jobbiga situationen. Hellre nu är senare? För du har ju inte beslutat dig att lämna. Du är bara orolig och söker en lösning på ert problem.

Sålänge din man inte kan/får/vill klä på sig det som Mr Dance idag har monopol på så kommer han inte heller kunna vräkas eller avhysas ur ditt huvud, Det är först när du märker en permanent förändring till det positiva som du sakta men säkert kan flytta Mr Dance ut i hallen ned mot ytterdörren. För lika snabbt som han fick flytta in, nästan lika snabbt kan han flytta ut. Men var beredd på att du aldrig kan förtränga att han har bott där. Lika lite som du kan förtränga det du känner. Det du däremot kan göra är att förlika dig med det och ändra vad det egentligen innebär, dvs själva värdet av det.Tänk "avdramatisera" det. Då finns det kanske en chans att gå vidare med din man och se det inträffade som en tillfällig avkörning på livets väg.

Att du själv har upplevt otrohet som den drabbade har säkert en påverkan. Kanske inte bara lidandet och sorgen. Men även att du år efter år var ditt ex trogen trots att han fortsatte vara otrogen. Till vilken nytta? Och hur mycket fick du försöka/missade du under denna tid för en man som bedrog dig - läs: andra män som kunde ha blivit bättre val. Och lite av detta kanske spökar här igen. Att du återigen har hamnat i ett förhållande där du uppoffrar dig för något du tvivlar över medans livet och andra möjliga bättre partners seglar förbi i natten för att aldrig ses igen? Känslan av att du missar en massa. Och nu ha Mr Dance klivit in och verkligen manifesterat detta som en levande person av kött och blod. Det händer på riktigt. Det händer. Nu.

Man kan som svar välja att skjuta från höften och ryta: Håll dig till din man och sluta vara otrogen! Men om man vill hitta en lösning som fungerar så måste man titta lite djupare. Och då ser man att det inte är bara svart eller vitt vilket du visar. Det finns alltid en massa saker som påverkar och de är nästan alltid unika för varje person. Däremot är sättet vi väljer hur vi skall hantera det enklare. För det handlar alltid om val.

Om vi skall vara realistisk och ser på vad andra har råkat ut får så är den bittra sanningen att folk ljuger, folk kan spela ett spel, alla är inte ärliga. Men som tur är så uppvägs det av att det finns ärlighet också. Att många är äkta, visar riktiga känslor och leker inte för sin egen självkänslas skull. Problemet är väl att det kan vara svårt inbaldn att se vem som är vem.

När vi är förälskade så ser vi bara det vi vill i den vi har blivit förälskad i. Vi vill hitta det söker i den personen och ofta projicerar vi saker på personen som inte finns där. Och personen i sig vill ju naturligtvis göra allt för att uppfylla förväntningarna och visa sina bästa sida. Egentligen spegla tillbaka den man själv vill ha och se. Därför är egentligen förälskelsen värsta egotrippen.

Det är mycket möjligt att Mr Dance är ärlig. Men det kan även vara så att han spelar ett spel. Det är för dig att upptäcka och lista ut hur det ligger till. För det är en "variation" av förälskelsen delar där man efter det första ruset ger sig tid att känna efter - är detta vad jag söker? Jag tror inte det är ovanligt att man spelar med i förälskelsen (inget ont menat) för att man senare skall få se vart det bär. Även ifall det inte känns 100% stormande från början så dras man kanske med i "spelet" ändå. För man får ju känna den andra personens beundran och åtrå under "utvärderingsperioden" och vem uppskattar inte det.

Så tiden lär ju visa vem Mr Dance egentligen är. Och hur man seriös han är i sina känslor. Just nu har han dig och jag utgår från att du är en väldigt kännande person med mycket liv och passion. Det kan vara så att det är denna passion han har blivit kär i för egentligen så känner han inte dig och du inte honom. Nu är ni dock fysiska med varandra och du har tagit ett antal steg längre bort från din man. Du verkar redan vara påväg och du kanske egentligen söker en exit ur det förhållande du nu befinner dig i. För det är vad jag tolkar det som har hänt mellan ditt första inlägg och det senaste.

Om vi skulle lägga korten på bordet för en stund:

Vad är det egentligen som förhindrar eller skrämmer dig att bryta med din nuvarande man och leva solo? Där du även har chans (med ärligget och respekt till din nuvarande man) att testa med Mr Dance eller någon annan som kan erbjuda det du inte har idag?

Som i så många andra saker så är det enklare att veta hur man borde/skulle ha gjort först när man redan har varit där och vänt eller gått vidare. Jag har varit där - på båda sidor. Det är de erfareheterna jag försöker dela med mig.

Jag tror att det är extremt ovanligt att någon med uppsåt gör saker för att bara såra den andra. Den skada som den bedragne råkar ut för är "colleteral" men ändå fruktasvärd. Men den som bedrar gör det för sin egen skull, för att blidka sina egna behov. Inte för att med flit göra sår i sin partner trots att det blir slutresultatet i majoriteten av fallen. Så om vi utgår från denna utgångspunkt så är det ganska tydligt att det handlar mer om hur man hittar tillbaka till varandra (och alla desa hinder på vägen) istället för att lägga all krut på att hitta en syndabock. Den som har bedragit kommer ändå få sina fiskar varma gång på gång var så säker. Både av sin partner men även av det egna samvetet fast man kanske väljer att inte visa det. Alla människor blöder även fast det väljer att inte visa det.