• Puff Mummy

    Är dagens barn lite gränslösa?

    Hade kalas i helgen för mina 5-åringar. 

    1. Efter presentöppning sätter barnen sig till bords. Det bjuds på saft, bullar, Ballerinakex och Singoallakex (i mängder, skall tilläggas). Detta skulle sedan följas av glass i strut, med strössel och olika topping, som vi hade förberett ute i köket. Mitt i bull-festen säger en kille högt och ljudligt: "Det här var det dåligaste kalaset jag har varit på, ingen glass och ingen tårta!!!!!" Jag och maken bara gapade. Sedan fick de glasstrutarna och då blev ungen tyst och nöjd.

    2. Under fikat tappar en 3,5 åring en kaka på golvet och beordrar mig att ta upp det. Vi känner inte varandra sedan tidigare och jag bad henne (vänligt men förvånat) att plocka upp kakan själv. 

    3. När min man ska sätta på skorna på en kille för att vi ska gå ut, kommer en annan kille (som aldrig har träffat min man förut) och boxar maken några gånger i magen. Maken, som står på knä och försöker knyta den andre killens skor, ber den som slår att sluta. Han flinar och FORTSÄTTER, maken säger till på skarpen att han ska sluta slå honom. Då flinar han, backar lite och gör några luftslag. 

    4. En tjej (5 år drygt) vill inte vara med på några aktiviteter, utan vill springa och gömma sig. Fine by me, (hon dök upp varenda gång lite senare och ville trots allt var med), men när vi är utomhus och ska gå in ber jag henne att i alla fall komma in eftersom det är lite svårt för mig att passa henne ute. Hon sitter och surar och säger att hon inte vill gå in och inte vill ha presenten hon fick i skattjakten (ett fint block och glittriga klistermärken). Jag frågar henne vänligt om hon vill sitta kvar ute: Nä, det vill jag inte heller! Efter mycket om och men kommer hon iallafall in, trumpen som få. Henne har jag inte heller träffat tidigare. Och - visst - jag förstår att alla presenter inte uppskattas av alla, men att få ett för mig okänt trotsbarn på halsen hade jag inte räknat med. Sen ville hon naturligtvis ha presenten iallafall.

    Jisses säger jag.

    ps jag förbehåller mig att även mina kids gör knasiga saker , men jag blev faktiskt lite förvånad över hur vissa barn som man aldrig har träffat förr agerar. Man kan inte annat än att tycka synd om tex tjejen i exempel 4, hon ville uppenbarligen inte gå på kalas (eller ville hon det?)

  • Svar på tråden Är dagens barn lite gränslösa?
  • morochmer

    en del av det kanske handlar om ouppfostran men det mesta är nog bara normala barn med sockerkick eller som känner sig stressade/uppspelta.

    Gränslöshet är något annt.

  • Puff Mummy

    Men är det inte konstigt att bete sig så här borta och gentemot vuxna som man inte träffat förr? Hemma och på dagis, där man känner de vuxna, fine, det är inget konstigt (även om jag inte låter det passera hos oss). Men borta? Min erfarenhet är i alla fall att många ungar brukar göra som man säger när det är någon främmande vuxen som säger till. Och det handlar inte bara om uppfostran. 

  • morochmer
    Puff Mummy skrev 2011-05-24 12:18:02 följande:
    Men är det inte konstigt att bete sig så här borta och gentemot vuxna som man inte träffat förr? Hemma och på dagis, där man känner de vuxna, fine, det är inget konstigt (även om jag inte låter det passera hos oss). Men borta? Min erfarenhet är i alla fall att många ungar brukar göra som man säger när det är någon främmande vuxen som säger till. Och det handlar inte bara om uppfostran. 
    Nej, det handlar inte bara om uppfostran, som jag ju skrev. Det handlar också om socker, nervösitet, uppspelthet mm
  • 071001

    Jag hoppas att mitt barn inte uppför sig så på kalas iaf (tror inte det, men man vet ju inte när man inte är med)

  • cicci85

    Ni vi haft kalas för 5-åringar så var alla barnen jättegulliga och snälla, räknar med att min son uppför sig bra på kalas oxå, inte hört nåt annat iaf! Håller med om att barn som man knappt har träffat inte brukar bete sig så framfusigt och krävande.

  • Puff Mummy
    morochmer skrev 2011-05-24 12:35:41 följande:
    Nej, det handlar inte bara om uppfostran, som jag ju skrev. Det handlar också om socker, nervösitet, uppspelthet mm
    Det hände ju en massa annat också, där jag tror att sockret och uppspeltheten var boven. Visst blir det stimmigt, svårt att stå i kö, svårt att lyssna, lite gruff om saker och sånt men det tycker jag är mer normalt. De här exemplen tog jag upp för de tycker jag är lite annorlunda än det vanliga stojet.

    När jag skriver gränslösa (kanske fel ordval) tänker jag också på barn som jag stött på i andra sammanhang också. Tex barn på dagis som man aldrig har sett och som kommer fram och vill att man ska knyta deras skor eller hämta något åt dem. Eller barn som vägrar att göra som man säger när de är på besök hos en. Att ungar kan tvärvägra att göra något de blir tillsagda av sina föräldrar är inget ovanligt, men när någon fråmmande vuxen säger till. Det är just det där med att inte göra skillnad på vuxna man känner och inte känner. Sen var ju killen som tyckte att kalaset var dåligt mer ouppfostrad.
  • sextiotalist

    Respektlöshet är nog det rätta ordet
    Under den tiden mitt barn var i kalasåldern så har jag aldrig märkt av några sockerkickar. Uppspelta ja, men det var dom efter bara några minuter innan något intagits.

    Jag har också mött barn som är sådana, och det jag har sett likheten, det är att deras föräldrar många gånger är av samma skrot och korn.

    Man ser väldigt snabbt skillnad på ett barn som inte lärt sig att visa respekt, mot ett barn som har svårt med det sociala spelet.

  • Puff Mummy
    sextiotalist skrev 2011-05-24 13:33:08 följande:

    Respektlöshet är nog det rätta ordet
    Under den tiden mitt barn var i kalasåldern så har jag aldrig märkt av några sockerkickar. Uppspelta ja, men det var dom efter bara några minuter innan något intagits.

    Jag har också mött barn som är sådana, och det jag har sett likheten, det är att deras föräldrar många gånger är av samma skrot och korn.

    Man ser väldigt snabbt skillnad på ett barn som inte lärt sig att visa respekt, mot ett barn som har svårt med det sociala spelet.


    Nä det där med sockret ska ju egentligen vara en myt (se nedan), barn får lika mycket energi och humörsvängningar av vanlig mat har jag läst någon annanstans. 

    web4health.info/sv/answers/adhd-cause-sugar.htm
  • morochmer
    Puff Mummy skrev 2011-05-24 19:27:33 följande:
    Nä det där med sockret ska ju egentligen vara en myt (se nedan), barn får lika mycket energi och humörsvängningar av vanlig mat har jag läst någon annanstans. 

    web4health.info/sv/answers/adhd-cause-sugar.h...
    Nej, det är ingen myt. Men det påverkar individer olika.
  • pigglet

    Jag hade lite samma upplevelse i dotterns förskoleklass. (Helt utan socker!) Jag kan inte smälta att för mig helt okända barn trotsar och bär sig åt så... Någonstans måste det väl ändå vara något "fel"? För ärligt talat så vet jag faktiskt inga barn som betedde sig liknande, vid så ung ålder, när jag var barn.

Svar på tråden Är dagens barn lite gränslösa?