Jag har tänkt en tid att det vore roligt med en tråd om anknytning här i forumet. För oss som redan har barn (och som jobbar mer eller mindre intensivt med anknytningen) och för alla som väntar. Tips, råd och peppning!
Jag vet att det finns en hel massa kunskap här i A-forumet och hoppas att vi kan skapa en schysst tråd där vi hjälper och stöttar varandra i det fantastiskt underbara men tuffa arbetet med att ge våra småttingar den trygghet de så innerligt behöver!
GreenGal: Jag tror att du kommer få väldigt olika svar på den frågan. Vi har fått hjälp av en expert i anknytning,hon skulle svara minst 1- 1.1/2 år oavsett ålder på barnet när den kom hem. Vi resonerade att lika länge som barnet varit på barnhemmet i vårt fall 2 1/2år (förutsatt att det inte krockar med skolåldern om man adopterar äldre barn förstås, man får dock förlänga skolstarten ett år i de flesta fall). Men som sagt finns många här som tycker att man lika bra kan vara hemma ett halvår.
1,5 år är det minsta tiden vi har tänkt att vara hemma. Får vi en 1-åring räcker det alltså. Men får vi en treåring ska vi kanske vara hemma längre menar du?
När vi gick föräldrautbildningen talade vi om detta och kom fram till att 1,5 år är miminum när man adopterar. Vår lärare hade def reagerat om någon talat om att vara hemma bara ett halvår. Tror inte vi skulle få medgivande om vi sa så men kanske de som tycker på det sättet "mörkar" mot sin utredare.
Jag och min man skulle gärna vara hemma ett år vardera, vi får väl se hur vi löser det med fp , samtidigt så behöver man ju spara pengar till nästa adoption. vi vill också gärna vara hemma tillsammans i början, och då gäller det ju att ha sparat semester! tack för svar allihop!
Är man hemma länge kanske man ska gå till öppen förskola? Undrar om det är konstigt för barnet att inte ha andra barn omkring sig, när man haft det hela sitt liv, dygnet runt?
HoppasLina
Visst kan man gå till en öppen förskola om man vill men barnen får kanske inte ut något av det.
Ibland tror jag inte att man vill förstå hur det kan vara att leva på ett barnehem - att konkurrera, tävla om allt - hela tiden med andra barn. Vara charmigast för att få sig en extra kram, leende, ha exemplariskt bordskick så att du får sitta kvar vid bordet, vara hungrig ibland mm, bli omskött av vårdare och lämnas på golvet, i sängen utan stimulans eller omvårdnad i långa stunder, aldrig ha haft egna saker mm.
Då kan det bästa vara för barnet att slippa ha andra barn omkring sig, slippa oroa sig utan i lugn och ro greppa att den här/ de här föräldrarna är bara MINA! ( kommer så väl ihåg när vårt barn började släppa på kontrollen och börja tro att vi skulle stanna hos hxn). Många barnhemsbarn kan inte "leka" med andra barn utan lär sig det av föräldern.
Många adoptivbarn har också levt i fosterfamiljer i ursprungsländerna och inte på barnhem.
Jag gillar också Sara Larssons bok!
Villsågärna38: Jag var lite otydlig, anknytningsexperten som även håller föräldrarkurser för den delen 
menade på att 1år gäller isåfall för de äldre barnen där skolåldern krockar. 1,5år minst för andra,(helst två år) precis som eran kursledare sagt. Hon menade oxå på att behovet att leka med andra barn inte finns utan det är vi föräldrar som oroar oss för den delen, utan precis som Solstjärnan säger så även om barnen har varit i en miljö med andra barn så betyder det inte att de lekt med andra barn. De är vi föräldrar som ofta får lära de socialakoderna som våra barn brukar ha väldigt svårt för i början tex hur man leker med andra barn. Öppna förskolan sa hon att är en bra plats för oss föräldrar att få träffa andra föräldrar när den tiden är mogen för det, oss rekommenderade hon att vänta ett år innan vi skulle gå till öppna förskolan. Hon menar på att föräldrarna ofta har väldigt bråttom dit, och går för tidigt, innan man har skapat en trygghet mellan barnet och föräldrarna, barnet bör veta vem den ska söka hjälp av innan, tex om den ramlar, ofta har det varit barn för tidigt där som går till "fel" förälder för tröst. Det är mycket att tänka på när det gäller den första tiden med barnet men det lönar sig verkligen precis som alla skriver