Universitetsstudier, hur mycket svårare än komvux?

Jag har läst in en gymnasiekurs på komvux och en hel del unipoäng (psykologi, idéhistoria samt är på sluttampen på juristprogrammet).

Skillnaden allmänt mellan gymnasiekurser och universitetskurser tycker jag är dels vad flera redan varit inne på: eget ansvar osv men framförallt att man lär sig på ett annat sätt. Det är sällan man behöver banka in saker utantill före en tenta utan det handlar mer om att sätta in det man har läst i större sammanhang och på så sätt få en djupare förståelse. Det är roligt att få ägna sig åt ett ämne lite djupare och kanske hinna läsa annat än kurslitteratur eftersom man blir nyfiken på någon detalj man stöter på.

Det är bra att kolla vad som finns för resurser för studenter som är föräldrar på din högskola. I Uppsala finns en gemensam föräldrapolicy som åtminstone på min institution ger möjlighet att välja undervisningsgrupp efter dagistider osv. Det finns också en studievägledare som är särskilt ansvarig för oss med barn och hjälper till om vi stöter på problem med schema, vabb osv.

Det är också värt att tänka på att det är skitvanligt att flunka första tentan, inte för att det är svårt utan för att det är annorlunda mot vad man är van vid från gymnasiet. Inget att hänga läpp för alltså. Det bästa man kan göra för att undvika det är att begära ut gamla tentor att öva sig på. Kanske sitta ett par kursare tillsammans och diskutera uppgifterna innan tentan.

Lycka till! Klart du ska köra!

Jag tycker det är bra att sitta på bibblan och läsa snarare än hemma.

Det bästa är att haka på de kursare som verkar ambitiösa och duktiga. Man får draghjälp och sporrar varandra. Och ofta använder man pauserna till att prata om det man just läst vilket ger en djupare förståelse: både för den som förklarar och den som frågar.

När man pluggar med barn så är det bra att ha realistiska krav på sina prestationer. Om man inte alltid presterar lika bra som de som inte behöver lägga vabbpussel så får man liksom acceptera det utan att låta det påverka självkänslan eller självförtroendet.

Och- kolla med högskolan vilka regler som gäller för att få skjuta på examinationer/inlämningstider osv ifall du eller barnen blir sjuka. Krävs läkarintyg eller räcker det med intyg från fsk på att de inte varit där?