Endometrios?

Hejsan.

Jag fick extrem smärta i maj 2009 och jag kunde knappt stå, orkade inget, ville kräkas samtidigt som jag ville sitta på toa. Jag hade så ont att knappt värk tabletterna hjälpte.
Månaden efter var de samma sak igen, tror de var i juni el juli månad som jag tuppade av utav smärtan när jag hade varit på toa en morgon och var på väg in till sovrummet igen. Men hann inte så långt. Minns bara hallen och sedan när jag vaknade upp igen så låg jag på golvet i sovrummet, på byrån hade allt ramlat ner, öm i ryggen, var helt borta, vet att karln försökte få mig o prata med mig men jag ville inte....svårt att förklara, efter ett tag så började jag prata och röra mig lite. Karln ringde till kvinnokliniken, ringde aldrig ambulans, jag vet inte hur länge jag var borta heller....
Men i ca 8-9månader var de såna hemska smärtor, jag klarade knappt av att jobba, for in och ut på sjukhuset men ingen ville ge mig svar.
December 09 fick jag träffa en överläkare, han misstänkte sjukdomen, fick gå på p-piller inför titthålls operationen i feb -10, misstankarna blev bekräftad, de var choklad cystor=endometrios.
jag gav inte upp med läkaren, dom fick ta att jag var jobbig, för jag ville ha svar på varför jag hade så ont så att jag klarar knappt av något el tuppar av utav smärtan....
Jag ringde till kvinnokliniken, el så gick jag in på akuten....

några månader efter op så blev ja gravid, hade 50/50% chans, är idag stolt moder till underbara Isac som kom den 22jan 2011

Ursch vilken pärs, det är såklart lättare att bli tagen på allvar med så starka smärtor. Vad kul att höra att det slutade lyckligt för er.

Jag ska på återbesök om två veckor efter en medicinsk ab, och se om det finns rester kvar, hoppas då kunna få svar på en del frågor..

Henrietta83 skrev 2011-06-16 12:56:29 följande:

Hejsan.

Jag fick extrem smärta i maj 2009 och jag kunde knappt stå, orkade inget, ville kräkas samtidigt som jag ville sitta på toa. Jag hade så ont att knappt värk tabletterna hjälpte.
Månaden efter var de samma sak igen, tror de var i juni el juli månad som jag tuppade av utav smärtan när jag hade varit på toa en morgon och var på väg in till sovrummet igen. Men hann inte så långt. Minns bara hallen och sedan när jag vaknade upp igen så låg jag på golvet i sovrummet, på byrån hade allt ramlat ner, öm i ryggen, var helt borta, vet att karln försökte få mig o prata med mig men jag ville inte....svårt att förklara, efter ett tag så började jag prata och röra mig lite. Karln ringde till kvinnokliniken, ringde aldrig ambulans, jag vet inte hur länge jag var borta heller....
Men i ca 8-9månader var de såna hemska smärtor, jag klarade knappt av att jobba, for in och ut på sjukhuset men ingen ville ge mig svar.
December 09 fick jag träffa en överläkare, han misstänkte sjukdomen, fick gå på p-piller inför titthålls operationen i feb -10, misstankarna blev bekräftad, de var choklad cystor=endometrios.
jag gav inte upp med läkaren, dom fick ta att jag var jobbig, för jag ville ha svar på varför jag hade så ont så att jag klarar knappt av något el tuppar av utav smärtan....
Jag ringde till kvinnokliniken, el så gick jag in på akuten....

några månader efter op så blev ja gravid, hade 50/50% chans, är idag stolt moder till underbara Isac som kom den 22jan 2011

Skriv upp så mycket av frågorna och ställ dem.

Ja jag kändes som jag inte togs på allvar, dock ville ena läkaren att jag skulle ligga inne för obseration då jag hade tuppat av, men jag ville inte.

Såg i journalen när ena läkaren läste igenom den så såg jag att dom redan ifrån juni månad misstänkte endometrios men sa inget trots att jag var in akut el hade bokad tid med läkare så sa dom inget!!
Fick en massiv blödning oxå under sommaren, den var inte trevlig, obn klarade inte av o hålla tätt, bytte var 5e minut i ca 20min(tror jag) men sedan visade sig då jag fick gå ifrån jobbet till akuten att de var en cysta som hade gått sönder och därför massiv blödning... gick hem med massa järntabletter m m... :-S

Fatta vad irriterad jag var och sur!! Om dom misstänkte o jag frågade men ingen sa något, sista läkaren sa att man inte behövde åka in varje månad, de blir så mycket o läsa om....

Men Hallå!!!!!??? Jag brydde mig inte, jag ville ha svar och ville bli tagen på allvar, och ingen hade gett mig svar på mina frågor. De gäller att vara envis ibland

Jag hoppas verkligen att du får svar på dina frågor. Hoppas du slipper gå genom de som jag fick med "mina" läkare...

Fick veta att jag hade endo genom titthåls op då vi gick för barnlöshetsutredning, aldrig haft mkt blod, relativt jobbiga smärtor, IBS. Endo ökar väl inte missfallsrisken så mkt tror jag, men visst kan det spela in!

kolla på www.endometriosforeningen.com

Jag fick min diagnos 2002, tror jag började få ont när jag var kring 18 år, hade inga jättesmärtor men konstant molande värk i magen, oavsett om jag hade mens eller inte.. och ont vid sex, speciellt vid djupa stötar. Hade ont hela tiden, kom ihåg att jag alltid sov på magen och låg på ett speciellt sätt med benen för att minska smärtan.
Jag sökte vård flera gånger,via vårdcentral och via kvinnokliniken.
Jag blev undersökt flera gånger med ultraljud men det såg normalt ut. Till slut trodde dem att jag var förstoppad trots att jag gick på toa varje dag.
Tillslut ringde jag till vc ytterliggare en gång och sa att jag fått nog. Fick träffa en kvinnlig läkare som misstänkte endometrios, jag hade då själv läst om sjukdomen innan och själv misstänkt att jag hade det. Fick vänta 9 månader på titthålsop som bekräftade diagnosen.
Fick hormonsprutor i ett halvår som försatte mig i ett konstgjort klimakterium och det är det enda sättet att få sjukdomen att gå tillbaka,och peppar peppar så har jag sedan dess varit i stort sett smärtfri. Nu är jag ju såklart som vanligt och har mens som vanligt men smärtorna har inte kommit tillbaka. Har haft ett par episoder med rejäl smärta som gjort att jag sökt kvinnokliniken men det har aldrig varit något annat fel och smärtorna har försvunnit av sig själv.
Jag belv också gravid på egen hand och det hjälper ju också att hålla sjukdomen i schack.

Tycker absolut du ska ligga på och få en utredning, jag hade inga rejäla smärtor vilket talar emot sjukdomen men titthålsop visade precis på endomentrios ändå.

Lycka till!

Tack! Ja jag ska verkligen va påstridig, känns som man ska ha lite tur också vilken läkare man får träffa. Hoppas på en bra och förstående läkare...

Jag fick min diagnos av en gynekolog som satt på Ungdomsmottagningen men som var specialist på just Endometrios. Du ska inte behöva ha fått ett enda missfall för att få din diagnos...nu har jag fått missfall, men det ska inte behöva bli så och jag vet att det inte är så heller.

Många med endometrios har blivit lite lurade, eftersom symtomerna kan likna IBS väldigt mycket.

Håller med tidigare - missfall är inte i sig ett tecken på endometrios och du skall bli utredd för endo oavsett. Det finns inget minsta antal för att du skall få en utredning.

Här är några råd:
- Läs på själv. Många läkare vet inte så mycket om endometrios, utan går efter gamla rön som ibland är helt felaktiga. Sådan var min läkare, vilket gjorde att jag gick med det två år i onödan bara för att hon ansåg att det inte kunde vara det eftersom jag alltid haft ont och det inte kommit gradvis. Enligt henne kunde man inte ha endo när man var tonåring, vilket är helt fel - man kan ha det från första början.

- Får du en läkare som inte alls kan det så be att få byta.

- Kräv att få in din misstanke i journalen och även motiveringen till varför de inte skall göra en utredning. Begär sedan ut journalen så att du har det svart på vitt.

- Skriv dagbok. Detta är jätteviktigt. Skriv ett par meningar varje dag om hur du mår, så specifikt du kan. Typ "Ganska pigg, ont i magen efter lunchen, släppte på kvällen." Det ger dig något att visa läkaren och visar också mer tydligt om dina smärtor följer menscykeln eller ej.

- VUL är inte farligt och med en bra läkare känns det inte alls. Du kan be att få ha någon med dig om du tycker det hjälper. Begär att de gör ett VUL så att de verkligen ser att allt är bra, för det kan ju vara något annat som är fel.

- Det går inte att ställa en 100%-igt säker endodiagnos utan operation, men det finns ingen anledning att operera om du inte har cystor. Visst kan de bränna bort härdar, men risken är stor att de kommer tillbaka och att du samtidigt får sammanväxningar av operationen. Det finns heller inget botemedel mot endometrios, så oavsett om du har diagnosen eller ej så gäller det bara att testa behandling och se om man mår bättre. Med andra ord så gör en formell diagnos inte så stor skillnad.

- Angående sista frågan: Ja, du kan alltid söka privat läkare och bli utredd för vad du vill, men den här typen av utredningar (missfall/fertilitetsutredning) kan nog kosta ganska mycket. Bättre att försöka få det via vanliga vården, om du inte redan har en sjukvårdsförsäkring via jobbet eller liknande.

Lycka till!
 

Tack för svaren, mkt bra tips och råd...