Köper ni märkes?

Jag ger alltid mina barn (15, 17 och 21) ansvaret över barnbidraget när de fyller 13 år.
Överenskommelsen är att det ska räcka till kläder och nöjen men jag hjälper till med vinterjacka och vinterskor samt betalar 200 kr på mobilräkningen (för att de ska känna att de kan ringa mig utan att behöva betala själva).
Mitt mellanbarn handlar helst på typ Dressman och på reor men anses av tjerjerna som snyggast klädda killen i sin årskurs (år 9 i en mellan snobbig förortskola till stockholm), den yngste har dyrare men färre plagg. 
Innan de fick pengarna var det endast BjörnBorg kallingar osv men det lämnades kvickt för billigare omärkta kallingar. :D
Sportaktiviter, körkort etc står jag för.

Funkar så skönt för mig som slipper tjat och gnäll. Det svåra är att ge sjutton i att klaga på vad de köper och jag vet nu av erfarenhet att de första två - tre månaderna brukar resultera i rätt tokiga inköp men det gäller bara att ha is i magen  

Hur ska man annars lära sig vad det innebär att ha en fungerande ekonomi?