Sanndrömmar

Nej, det är nog som jag trodde, jag är väldigt ensam om det här.

Du är inte ensam... Jag har drömt drömmar om saker som sedan (kan dröja flera år) slår in... Har även haft "kontakt" med andar och sett saker som inte går att förklara. Jag tror att det helt enkelt beror på hur pass medial man är, om man har ett öppet sinne så ser man, sen är det inte alla som väljer att tro på det dom ser...

du är absolut inte ensam

Vad glad jag blir, så skönt att det finns flera, trodde jag var ensam om detta, känner ingen annan, som upplever sanndrömmar.

Jag har även varit med om många övernaturliga händelser, men jag är rädd att inte bli tagen på allvar, för jag är helt ärlig.

Jag har sett en man stå vid min säng när jag sover, och vaknar till, har även sett honom vid flera andra tillfällen.

Har upplevt så mycket, men vågar inte prata med vänner om det, är rädd för att dem ska skratta och tro att jag hittar på.

Fie, det stämmer på mig med ibland så har det slagit in inom några månader och ibland efter flera år.

En sak som jag har drömt, är att min stora syster födde en mörkhårig dotter, jag såg henne med flickan i famnen, och hon sa att flickan hette Sara.
Det var så verkligt att när jag vaknade så trodde jag först att det var sant, men sen kom jag ihåg, hon har inga barn är singel.
Hon hade ingen pojkvän, så jag kunde aldrig anat detta.
När vi träffades nästa gång, så sa hon att hon var gravid, vi bodde i olika städer så vi hade inte träffats på länge.

Sen 8 månader senare, så föddes dottern hon såg exakt ut som jag hade sett henne, och hennes namn var Sara.

Min släkt tycker fortfarnde att det här är märkligt.

Kan till äga att jag aldrig träffat flickans pappa.

Låter som mig. Jag drömmer ofta sann drömmar. Jag ser även saker. Vet saker osv.

De där med din systers dotter kan berätta vad jag drömt påminner om samma.

Samma dag (fast natt) jag gjort gravitets-testet la jag mig med 100 tankar. När jag somnade drömde jag om en liten pojke (2-3 år) som stod och höll en liten flicka i handen.
Under hela graviditeten drömde jag om en liten pojke, jag drömde om ett rosa skrin jag visste att jag inte fick köpa eftersom jag nu väntade en liten pojke.

Jag födde en pojke! Han är också pojken som stod och höll den lilla flickan i handen. Jag vet inte men något har fått mig att tro att jag kommer få en flicka också inom ett par år. Jag har redan pojken så att säga.

På förlossningen kände jag min döda pappa brevid mig. NÄr jag låg med värkar stannade hela rummet upp och jag färdades ur min kropp. Såg min smärta och brevid mig stod min pappa. Han smekte mig på huvudet och sa. VAR inte rädd HAN är frisk. Så försvann han och jag tillbaka till värkarna.
Dagen efter låg jag och kollade på min son. Kände en kall vind brevid mig och visste ATT de var min pappa igen. Sa till honom visst är han söt (min son alltså) fick ett svar via en smekning. Har kännt min pappas närvaro ofta sen sonen föddits är övertygad om att min pappa är min sons skyddsängel.

Min mormors mamma dog innan jag föddes. Jag vet att hon är min skyddsängel. Jag har nämligen flera gånger i drömmar färdats till min mormors barndomshem (där jag aldrig varit). Jag har även detaljerat berättat för min mormor om hur de ser ut och min mormor BERÄTTAT att de är exakt så de såg ut när hon bodde där .

Jag visst också att jag var gravid på befruktningen av min son. Jag låg i sängen. Började sen en lång mörk tunnel, i tunnelt ett vitt ljus. HELT plötsligt HÖGG de till i min livmoder så hårt hugg att jag tuppade av , av smärtan. Dagen efter hade jag ont i brösten, mensvärk osv. Var också gravid.
Hade en sjukdomms gravididtet de som förbryllade läkarna mest var inte bara att jag var sjuk. UTAN att jag redan innan dom visste vad jag hade för sjukdom redan talat om de för dom. Jag visste de i min själ.

Finns massor av sånt jag känner igen. Som människor (främlingar) jag sett på gatan som jag tänkt han/hon kommer jag träffa där om några år och visst har jag gjort de .

här är en till,har en skyddsängel som jag aldrig träffat Clarence det är min mammas bror och han dog 3 år innan min mamma föddes, jag vaknade efter att jag drömt en alldeles underbar dröm om en så söt liten pojke med brun hud och jätte blondt hår och med runda goa kinder han var i 4 års åldern jag berättade om drömmen för min mamma jag var då 12 år gammal,sa till mamma att det kändes som att det var något speciellt med drömmen,3månader senare var vi och hälsade på mormor och lekte på henes vind,där hittade vi en massa gamla fotografier, bla ett kort på clarence trodde mitt hjärta skulle stanna,sprang till mamma med kortet och förklarade att det var pojken i drömmen,fick då veta vem han var visste inte en att mamma hade en bror som inte var vid liv.

har nu alltid med mig kortet på clarence i min plånbok han var 4år när han dog i krupp.

har även en massa sanndrömmar som jag drömt men de har oftast inträffat den närmsta tiden, första var nog när pappas fru var gravid,det visste jag om före henne,talade om det för henne men hon trodde mig inte,en vecka efter gjorde hon ett test och var gravid,sen dess har det rullat på.

drömmer inte så mycket längre och jag drömmer mest bara om att nån ska ha barn eller att nån ska dö,det är inte alltid som jag vet vem som ska dö bara att det kommer ske ett dödfall.

nu ser jag mer oföklarliga saker samt har viss kontakt med andar som jag inte på nåt sätt har kontroll över eller kan behärska.

När min mans mormor gick bort så vaknade jag natten efter och kände att det var någon i rummet med oss. Min man var väldigt orolig i sömnen, mumlade och vreds massor, men jag kände att det var hans mormor som kom för att säga hejdå. Hörde henne skratta lite och sen kände jag en doft som jag inte kunde placera. Somnade om efter en stund och kom på sen morgonen efter att doften var mysk, den parfym som hon brukade använda och tyckte mycket om...

Har även vart med om ett flertal händelser, bla så var jag den enda i hela familjen medans jag fortfarande bodde hemma som hörde steg på nedervåningen i vårt hus. Ingen annan hade hört det, bara jag. En morgon innan jag klivit upp (måste varit en lovdag från skolan) hörde jag mamma stöka runt i köket där nere. Tänkte det var helg men när stegen började gå från köket genom vardagsrummet insåg jag att det var måndag och mamma var inte hemma, jag var själv! Stegen fortsatte genom rummet och började gå uppför trappan till övervåningen där jag var. Kände så väl igen dom då det var en hasande släpande gång som om nån hade ont i ena benet.Har i efterhand räknat trappstegen och det var 16 steg. Jag hörde 15 steg i trappan sen försvann det. Blev minst sagt skärrad! Några månader senare såg jag mannen som jag hört stå i trappan och jag frågade vad han ville, att han skulle lämna mig ifred. Efter det försavnn han och jag såg eller hörde honom aldrig igen. Min mamma blev lite nyfiken på detta och började kolla runt i byn där vi bodde och pratde med en granne som bott där länge. Hon mindes att när hon var liten bodde det ett äldre par i vårt hus och frun dog. Mannen i fråga blev så hjärtekrossad av det att han tog livet av sig, i köket. Han var även halt på ena benet!!!
Känns skönt att det finns människor som inte driver med en om man berättar vad man varit med om. Nu har jag turen att vara gift med en man som själv har varit med om saker och är intressaerad av det ockulta, som jag. Men det är skönt att det finns fler!!!

Ja, det är skönt att det är fler.
Tack alla som svarat.

Jag har kännt mig väldigt ensam om det här.

Min lillasyster har också någon slags känslighet, hon har också hört fotsteg som jag har hört och upplevt samma känsla av att inte vara ensam, men hon blir så rädd och det blockerar henne.

Hela släkten frågar alltid mig, om dem undrar något, som kön på väntande barn och sånt har hittills alltid svarat rätt, och vad det beror på vet jag inte, jag följer bara min känsla.

Jag har också drömt sanndrömamr, till exempel drömde jag att jag fick 11,5 på en tenta. När jag fick tillbaka den hade jag 12 men bredvid stod det 11,5 överstruket!

Jag har drömt att en kompis var gravid och det var innan hon visste det själv.

Jag har vetat vid fyra tillfällen när folk har varit gravida, vet inte hur jag vet det, men jag bara vet det. Det är inget jag har sett på dem, det har bara varit en vetskap.

Jag känner på mig när folk lider av psykisk ohälsa. Jag bara känner det, när någon mår psykiskt dåligt. Det syns i ansiktet och det behöver inte gälla folk jag känner väl. Ju sämre de mår desto tydligare är det. Är de riktigt drabbade så får jag en stark obehagskänsla och vill inte se dem i ögonen. En kvinna jag lärde känna i ett sammanhang framkallade den obehagskänslan. Vid ett tillfälle sa hon att hon jobbade med en bok som handlade om en psykos hon hade haft, osv.

Jag vet inte vad jag ska ha det här till och jag har helt stängt av möjligheten att känna någonting som inte har just med levande människor att göra. Jag visualiserar ett skal runt omkrig mig som ska skydda mig från att bli kontaktad. Jag tänker också "jag vill inte veta någonting, kom inte hit". Det kan verka hysteriskt, men jag är jättekänslig och är övertygad om att jag skulle kunna uppleva en massa saker som jag är jätterädd för. Det har jag varit ända sen jag var liten.

Det här med folks sinnesstämningar har varit rätt jobbigt tidigare. Jag kunde sitta och jobba vid mitt skrivbord när det gick förbi en kollega i korridoren. Hon sa "hej", jag sa "vad är det?" Ha ha ha! helknäppt. Nu försöker jag kontrollera det och inte känna det hela tiden, det blir för mycket intryck.

Jag borde lära mig läsa aura, jag har fått för mig att det skulle vara bra om jag kunde använda känsligheten till någonting. Fast jag vet inte vad jag skulle använda den till, jag kan ju inte springa omkring på stan och göra handpåläggning på folk...

Skriva, jag känner igen mycket du beskriver.
Jag vet också när nån är gravid, hur vet jag inte det bara är så.

Känner också väldigt lätt människors sinnesstämningar, och det är väldigt jobbigt.
Skulle önska att jag inte gjorde det, samtidigt som jag inte vill vara någon annan än just jag.

det konstiga med mina sanndrömmar är att det inte alltid stämmer personen i drömmen med verkligheten,däremot stämmer handlingen.
Alltså att jag drömmer om en person som det händer någonting med, men i verkligheten så händer denna handling en annan person än den i drömmen.

Jag är också "sanndrömmare", likaså var min farmor det...
Dock är jag inte alltid så bra på att tolka... Hehe
Det är drömmar som "känns" som betyder något, men som sällan är i klartext
Det handlar oftast inte om spådomar, utan om minnen, vandringar i olika drömvärldar och budskap från lite varstans... Inte så lätt att förklara på rak arm...

Om min dotter drömde jag innan hon föddes... Saker och ting som har klarnat nu...
Nu drömmer jag om barnet jag bär på just nu...

För något år sedan drabbades min mamma av bröstcancer och det var naturligtvis jättejobbigt för oss alla i familjen. En natt drömde jag om min farfar som varit död i flera år. Jag hade ingen speciellt nära relation till honom eftersom han dog när jag var nio år och hade varit dement flera år innan det. Jag hade aldrig drömt om honom förut. Nu hände det sig iallafall så att både jag och min mamma fick besök av honom i drömmen, vi drömde alltså båda två om honom under samma vecka. Dessutom var våra drömmar i stort sett identiska. Båda befann vi oss i ett badrum i drömmen när han kom och kramade om oss och han sa åt oss att vi inte skulle vara oroliga, min mamma skulle bli frisk och han fanns här och vakade över familjen och om vi behövde hjälp så kunde vi vända oss till honom. Jag minns min farfar bara som en svårt sjuk man, men i min dröm var han medelålders, frisk och stark. Han hade sett ut precis så i min mammas dröm också. Denna dröm var så stark så när jag besökte min mamma någon dag senare så började jag berätta om den, varpå hon blev helt chockad och berättade om sin dröm, som ju var likadan!! Jag är övertygad om att farfar besökte oss i drömmen under den här svåra tiden som vi gick igenom. Och han hade rätt, min mamma blev frisk.

jag drömmer oxå sanndrömmar, likaså min mamma och hennes systrar med familj samt min mormor så det ligger i släkten..men tydligen bara vi kvinnor...

Känner även på mig saker. tyvärr har det bara varit negativa saker. Tex dagen innan min moster dog i bilolycka så kände jag det i luften och jag sa till mamma "nåt kommer hända, men jag vet inte vad"

Kände oxå av att nåt skulle hända dagen innan World Trade centre-attacken.
Kände av dagen innan mordet på Anna Lindh och många andra hemska händelser..

Hoppas jag nån gång får uppleva att något gott kommer ske..

Det är en så syrlig känsla. Som ett grönt äpples syrlighet i luften. Det är så jag bäst beskriver hur jag känner detta på mig.

Intressant att så många har det i släkten, jag har inte det i släkten vad jag vet, kan ju finnas längre tillbaka, eller på min pappas sida där jag inte utforskat så noga.

Men jag tror också att man ärver sån förmåga.

Jag är jätteglad för alla svar, då jag trodde att jag var själv om detta.

Såna här förmågor är ofta nedärvda i släkten, och då oftast från kvinna till flickor... Men det finns ju även män som kan se. Min man har helt klart ärvt det av sin pappa,men pappan är inte intresserad av att utforska vad han kan. Min man, hans syster och deras bror har alla förmåga att se men det är bara systern som har studerat sin förmåga så hon vet hur hon ska använda den. Att läsa auror och känna av sinnesstämningar är något de flesta människor kan, men som sagt så är det inte alla som vill veta. Känner till en kvinna i stockholm som kan sånt här. Hennes hemsida är www.spiritoflight.se. Hon är bra på det hon gör!

Sur gubben var inte meningen, han hoppa dit själv!!!

hej...trådstarten:
jag undrar precis som du...varför man drömmer så! det kan vara allt från att jag varnas för saker till att jag ser andra saker om andra! jättekonstigt ju...man tror nästan inte på det själv.....fast man vet att det ä sant...skriv gärna