Vår dotter heter Nora
Fan, på senare tid har jag börjat fundera över ifall vi var dumma i huvudet som gav namnet Nora till vår tjej, idag 7 månader.
Naturligtvis är vi, och var även då, medvetna om att Nora rimmar på tråkigheter, som tex Snora och, gud nåde den ungen som får för sig att kalla henne det, h*ra. Vi resonerade dock att man inte kan tänka så, att barn är jävliga oavsett vad, att vi inte kan sopa mattan för henne föralltid osv osv. Att det helt enkelt handlar om att göra sin unge till någon som inte blir retad för h*ra eller snora.
Nu, efter 7 månader, har vi blivit lite smått panikslagna över namnvalet. Vi älskar det, men har redan fått lyssna till "skämtsamma" rim ett par gånger. Det svider i hjärtat och jag undrar om vi gjort henne en extrem otjänst genom att döpa henne till Nora?
Vi har tom övervägt att byta namn på henne helt, men känner att det är helt sjukt att behöva göra det av rädsla, och dessutom efter 7 månaders Nora-kärlek :)
Idén om att lägga till Li i slutet, som NoraLi, känns okej. Då blir hon ändå Nora, men kanske slipper öknamn, även om hon blir kallad Nora...AAAH, hjälp mig. Jag inser att jag framstår som väldigt vek och känslig, men det gör inget ^^
Heter du Nora? Ditt barn, eller någon annan i din närhet? Hur resonerar ni?
Inget mer. Andra dotter heter Star - samma där, nästan inget. Nåt barn sa nåt om Stars Wars men det var bara en gång. "Det är klart du heter Star, det är ju jättevackert!" har hon fått höra många gånger.
Grejen är den TS, att vad du än döper barnet till så finns det alltid ett "lustigt" rim. Det kan ju lika gärna bli HoraLi...
Jag sager som många andra att vill ungarna retas så gør de det oavsett namn. Nej, behåll namnet - det ar ju det vackraSte namn som finns.
)
dock pratar både hon och jag med rullande r 