Inlägg från: angeni |Visa alla inlägg
  • angeni

    annorlunda trots

    Hej.

    Jag behöver akut hjälp för jag orkar inte mer. Min dotter bryter ner mig något fruktansvärt.

    Vid läggning när hon inte ligger i sängen och jag lägger tillbaka henne så tokskrattar hon åt mig precis som vid varje tillsägning.
    Med pappa så gör hon inte detta. Utan då lyssnar hon.
    Jag är hemma hela dagarna för jag är mammaledig med lillebror och hon är ganska elak mot honom, puttar, biter och slår. Vilket gör ganska många tillsägningar.
    Men eftersom hon inte lyssnar och bara skrattar åt mig så känner jag flera gånger om dagen att tårarana kommer och att jag inte orkar.

    snälla ge mig tips på bra straff för en 2 åring och vad jag ska göra för att få henne att lyssna.
    Min mamma fick bevittna detta igår och hon har inga tips för varken jag eller min lillebror var sådana. Min make trodde inte på mig men fick han med bevittna detta beteende vid läggning igår. Bad honom lyssna utanför dörren.

    Sambon jobbar kväll varannan vecka så då har jag ensamma läggningar. Och därför behövs hjälp så jag kan känna mig stark och orka detta!

  • Svar på tråden annorlunda trots
  • angeni

    Vi hade enormt jobbig läggning för två veckor sedan så då tog vi bort sömnen dagtid helt. Så den är borta.
    Grejen är denna att det är inte bara vid läggning hon skrattar åt mig utan vid alla tillsägelser, när hon tex gör hyss, elak mot lillebror osv.

    Läggningarna har blivit kortare sedan vi tog bort dagssömnen, annars höll vi på i två timmar och kämpade. Men nu är vi nog nere på en halvtimme. Men hon skrattar bara när jag säger åt henne att lägga sig osv.. Men när sambon säger till så gör hon som han säger. Med mig då sitter hon bara kvar uppe osv.

    Men dagtid när hon är elak mot lillebror och slåss osv då måste jag ju på något sätt göra ett "straff" som alltid ska vara samma så hon lär sig att om man är elak blir det såhär. 

    Det känns som en annorlunda trots för att hon skrattar istället för att bli arg om man säger så.

  • angeni

    Läste texten du skrev och kanske ska förtydliga vissa saker:

    Hennes lillebror är snart 1 år och kryper för fullt vilket för att han kan ta sig efter henne. Men det största problemet är att hon är kvar i den här egofasen vilket är fullkomlig normal fas för barnen att gå igenom. Hon är likadan på dagis :P
    Och tar han någon leksak behöver inte vara den som hon leker med och då puttar hon omkull honom och är elak. Och gärna puttar utan orsak. Men visst man ser kanske inte allt heller.
    Jag kan förstå henne ur en synvinkel nu måste man dela på leksaerna. Vi försöker att göra det enkelt. Och försöker sitta med och att de kanske ska leka med duplo båda för att visa att man kan dela och leka tillsammans.
    Vi har provat taktiken att hon får sätta sig i hallen och lugnar ner sig en väldigt kort stund och sedan ge lillebror en kram när hon är elak mot honom för att visa att man måste vara snäll mot sin lillebror . Det är en sådan form av straff jag pratar om, något annat går inte för det är hon för liten för. Har insett att det är ingen ide att prata med en dotter som är uppe i varv utan antar att precis som vi vuxna lyssnar de bättre när man pratar i lugn ton med dem men ändå berättar vad de gjorde fel.

  • angeni

    Hon får ofta vara med och göra saker med båda oss, så som baka måla, laga mat osv. Det är det som är skönt med lillebror att han kan sitta och leka ganska själv och vi får ganska mkt tid med henne. Speciellt nu när hon är hemma på semesterledigt från dagis.
    Hon kan självklart vara jättesnäll med mot lillebror hämta leksaker ge napp osv :)

  • angeni
    miljarden skrev 2011-07-04 12:03:18 följande:
    Jag är inte heller en som tror på straff som metod. Time out osv lär barnen fel saker tycker jag. Däremot tycker jag att du kan säga att hon inte får vara med och leka om hon inte låter lillebror vara med och flytta på henne. Då menar jag inte att hon ska sätta sig på en särskild plats, utan att hon bara flyttas från leksakerna men är välkommen tillbaka om hon låter bli att knuffa lillebror. 
    Det låter som att du kanske tar lite illa upp av att hon skrattar, men du ska inte tolka hennes skratt son bristande respekt utan som antingen att hon inte förstår vad du vill som någon sa, eller att hon skäms, eller i värsta fall känner sig dum och alltså lite kränkt.
    Det finns en risk att man som vuxen känner sig kränkt av att ett barn uppträder respektlöst mot en genom att skratta och då återställer ordningen genom att manifestera sin makt och då kränker barnet tillbaka. Det bör undvikas.

    Finns det möjlighet att ändra rutinerna för att komma runt konflikterna? Titta på vad som utlöser konflikterna, går hon och lägger sig för tidigt, eller för sent, eller behöver hon varva ned under en längre stund innan osv. Det är svårt att ge konkreta råd utan att veta mer om hur det ser ut, men var kreativ och tänk på att det inte är ditt barn som gör fel och behöver straffas för att göra rätt.
    Tror du sätter min känsla ganska bra på pappret.
    Vi får försöka se vad som startar konflikterna, men vi ska försöka  prova det du skrev att hon får komma tillbaka och leka om hon leker tillsammans med lillebror utan att knuffas.
Svar på tråden annorlunda trots