• Anonym
    Äldre 8 jul 19:32
    6201 visningar
    13 svar
    13
    6201

    Hur kan man vara så ointresserad av sina barnbarn?

    Min mamma har ganska många barnbarn och tyvärr får mina ingen uppmärksamhet alls.

    Hon köper dem julklapp och födelsedagspresent men hon vill inte ha kontakt med dem.

    Ringer mig men frågar aldrig om barnen, är ointresserad om jag pratar om dem. Vi träffas ett par ggr om året men då nonchalerar hon dem. De var bara intressanta som bebisar.

    Det känns så sorgligt. Mina barn har inga farföräldrar.

    Fler som har det så?   

  • Svar på tråden Hur kan man vara så ointresserad av sina barnbarn?
  • Anonym (en till)
    Äldre 8 jul 19:35
    #1

    Du är tyvärr inte ensam :( Mina har noll intresse för barnbarnen, vilket känns jätteledsamt! Min systers barn däremot avgudar de och vaktar i veckovis. Kan tilläggas att min mamma ville ha betalt för att ta hand om sonen när vi var på förlossningen med lillasyster. Sjukt.

  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 8 jul 19:39
    #2
    Anonym (en till) skrev 2011-07-08 19:35:09 följande:
    Du är tyvärr inte ensam :( Mina har noll intresse för barnbarnen, vilket känns jätteledsamt! Min systers barn däremot avgudar de och vaktar i veckovis. Kan tilläggas att min mamma ville ha betalt för att ta hand om sonen när vi var på förlossningen med lillasyster. Sjukt.

    Ja, det är samma här. Min mamma avgudar min systers barn. De är så lugna och duktiga. Jag har t o m fått höra att mina barn aldrig skulle klara av att vara så duktiga i skolan som min systers barn! Mina barn har goda omdömen i alla ämnen och jag har aldrig fått höra något dåligt om dem!
  • Anonym
    Äldre 8 jul 19:43
    #3

    Mina barns farmor och farfar är helt ointreserade av barnbarnen sina. Har inte träffat dem på tre år, yngsta har de inte ens sett.
    Men det är deras val, så kan inte göra så mycket.

    Däremot har dem både mormor och gammelmormor och gammelmorfar som de träffar nästan varje dag:)

  • Äldre 8 jul 19:45
    #4

    Det är min mamma med tyvärr, ses Max 5 ggr per år... Har inte sett henne sen i November förutom en gång på stan. Vi pratar iaf 1-3 ggr per månad, men totalt ointresserad. De kallar henne inte ens mormor.

  • Anonym (samma­)
    Äldre 8 jul 19:45
    #5

    Min svärmor bryr sig inte det allra minsta om sitt enda barnbarn, tyvärr! Som tur är så älskar verkligen mina föräldrar sitt barnbarn.

  • Anonym (is)
    Äldre 8 jul 19:47
    #6

    Mina barn är min mammas första barnbarn. Jag har 3 barn. Min bror har också 3 i nästan samma ålder. Trots det han min mor inget intresse av att se sina barnbarn. Hon uppvaktar dem inte ens på deras födelsedag, trots att hon bara bor 3 mil ifrån. När hon vill träffa dem, så måste jag och min bror åka och hälsa på för att "visa upp" dem. Vi har tröttnat på detta nu och har brytit helt med henne.
    Vi har turen att ha lite äldre bekanta som gärna axlar rollen som morföräldrar åt våra barn. Det är inte biologin som gör en till en bra släkting, utan engagemanget!

  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 8 jul 19:50
    #7

    Jag tror att det största problemet är att min mamma förväntar sig att barnen ska komma springande till henne. Hon kan bli väldigt sur på min 2-åring som inte vill/vågar vara nära henne när de in te setts på 5-6 månader. Då kan hon säga "nä, kom inte till mormor, jag skiter ändå i dig" på ett väldigt fult sätt.

  • Anonym
    Äldre 8 jul 19:58
    #8

    Min pappa bryr sig inte om sina barnbarn. Han har varit en rätt frånvarande pappa också så jag är inte förvånad... Däremot gör det ont i mammahjärtat för mina barns skull. Mamma dog för några år sen och eftersom barnen inte har nån mormor känns det extra surt att morfar struntar i dem. DE vill ju fortfarande träffa honom.

    Som tur är finns farmor och farfar! Hjärta

  • Äldre 8 jul 20:07
    #9

    Så tråkigt att höra att en del mor och farföräldrar agerar så här... det är ju främst deras förlust, men att de inte har en tanke på barnens förlust i och med det?

    Jag undrar vad ni har/hade för relation till era föräldrar före barnen kom in i bilden... om de gjorde en kovändning eller om de alltid har varit så här knepiga? 

     

  • Anonym
    Äldre 8 jul 20:50
    #10

    Min mans mamma påminner mycket om TS mamma. Hon köper saker i julklapp och så men som i år fick de julklapparna typ i mars för hon orkade inte komma över med dem. Hon bor i samma stad så det är inte avståndet det beror på. Tillslut blev det av pga att min man åkte dit med stora dottern i ett annat ärende.
    Yngst dottern har de träffat 2 gånger på liknande sätt. Alltså att vi åkt dit i annat ärende.
    Sen kan även hon kläcka ur sig sånt som att bli förnärmad av att de inte vill sitta i hennes knä eller säga att de kan ju komma till henne och sova där? Ehhh...skulle inte tro det. De känner henne inte.


    TheldaZelda skrev 2011-07-08 20:07:46 följande:
    Så tråkigt att höra att en del mor och farföräldrar agerar så här... det är ju främst deras förlust, men att de inte har en tanke på barnens förlust i och med det?

    Jag undrar vad ni har/hade för relation till era föräldrar före barnen kom in i bilden... om de gjorde en kovändning eller om de alltid har varit så här knepiga? 

     
    För oss är hon ett helt knäppt kapitel så egentligen kanske man inte är så förvånad. Hon har tagit bättre hand om 2 av sina barn och sämre om 2. De som hon haft en bättre relation med har hon även bra relation till deras barn. Min man och en syster (framförallt min stackars man) har hon aldrig haft mycket för. De har knappt fått julklappar medans de andra systrarna fått massor. De har blivit ivägskickade både på sommarhem och fosterhem. Henners ursäkt idag är "att de ville det".....min man gnisslar tänder när hon säger sånt. Hon har också hävt ur sig att hon aldrig ville ha en son, att hon önskar att han inte var född osv osv...

    Min man försökte ta sitt liv som 6 åring.....så, ja, mycket trisst att mina barn inte har någon farmor men med tanke på hur hon är så är inte hon någon förlust i sig.

    Min barn har dock mina föräldrar som kompenserar bra
  • Äldre 8 jul 20:51
    #11
    Anonym skrev 2011-07-08 19:32:56 följande:
    Min mamma har ganska många barnbarn och tyvärr får mina ingen uppmärksamhet alls.

    Hon köper dem julklapp och födelsedagspresent men hon vill inte ha kontakt med dem.

    Ringer mig men frågar aldrig om barnen, är ointresserad om jag pratar om dem. Vi träffas ett par ggr om året men då nonchalerar hon dem. De var bara intressanta som bebisar.

    Det känns så sorgligt. Mina barn har inga farföräldrar.

    Fler som har det så?   
    Ja du, visst är vi fler som har det så. Hon ringer aldrig ens när de fyller år. Det är bara vissa barnbarn som gäller, andra inte. Men vet du, jag tänker att det är hennes förlust. det är HON som missar barnbarnen, de kommer inte heller vända sig till henne när de blir äldre. Tack och lov har jag en fantastisk svärmor och hon glömmer inte ens mina 3 barn jag har sen innan, och jag kräver absolut ingenting av henne. Hon är fantastisk! Men visst är det sorgligt att våra egna mammor inte bryr sig om våra barn, men när jag tänker efter så bryr hon sig inte heller om sina egna barn, d v s mig eller vissa andra av mina syskon, medan andra syskon är SÅ viktiga.
  • Anonym
    Äldre 8 jul 20:58
    #12
    Anonym skrev 2011-07-08 20:50:46 följande:
    Min man försökte ta sitt liv som 6 åring.....
    Men gud så sorgligt..... *ont i mammahjärtat* Hoppas din man mår bra idag!  
  • Äldre 9 jul 09:28
    #13

    Min mamma var bra så länge jag bodde hemma. Flyttade som 18 åring. Hon blev sambo med en ny, fick en lillebror. När jag var 20, jag försökte vara där så mycket ja kunde. Ställa upp och få en bra relation men det rann ut i sanden då det sällan passade när jag ringde eller kom förbi. När jag berättade att jag var gravid fick jag höra att det var tragiskt och att hon skämdes för jag hade bara varit ihop med killen ett halvår. Träffade henne i en butik då hon bad mig dra in magen och sluta köpa större kläder för magen inte kunde synas (vecka 15). Hon sa att hon inte skulle ställa upp. Men ändå skulle hon vara först på Bb och var hos oss ngt ggr i början och verkade tycka att det var mysigt. Sen stod vi i en butik och en bekant kom fram och pratade om att hon var mormor då vart hon vit i ansiktet och talade om att hon var gör ung för att vara mormor. Barnen kallar henne bara vid namn. Vi ses väldigt sällan som sagt. Hon grattar mig knappt, barnen bara när de fyllde 2 och 4 men inte innan. Gav paket i dörren bara...

Svar på tråden Hur kan man vara så ointresserad av sina barnbarn?
Logga in
Bli medlem