Forum Förälder - Adoption
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Vårt barn vill tillbaka

    Lör 9 jul 2011 09:48 Läst 6840 gånger Totalt 39 svar
    pimill­a
    Visa endast
    Lör 9 jul 2011 09:48

    Hejsan!
    Igår var en jobbig dag för hela familjen. Det slutade med att vårt barn inte fick fredagsmys, men sån`t händer. Igår så sá vårt barn - varför köpte ni mig då ? Idag på morgonen så sá X jag vill tillbaka till min Kinamamma. Båda min man och jag blev ledsna och vi förklarade för vårt barn att vi älskar X mer än något annat och att man inte kan köpa barn. X är 5,5 år men väldigt framåt och smart så X förstår nog mycket att det X  säger. Har ni fått höra något sådant och hur har ni reagerat? Jag hoppas att vi inte få höra något sådant igen...

    Tacksam för råd och tips

  • Chimam­anda
    Visa endast
    Lör 9 jul 2011 11:34 #1

    Jag har ju inte barn än, så jag kanske inte rätt rätt person att svara.

    Men jag är inställd på att mitt kommande barn kommer att säga sådana här saker till oss när det t ex uppstår konflikter i familjen. Självklart känner barnet av vad som är känsligt att säga till föräldrarna och det här är väl ett av de teman som kommer upp, särskilt i en adoptivfamilj.

    Det var väl jättebra det som ni svarade att man inte kan köpa barn och att ni älskar ert barn. Det var säkert det som ert barn innerst inne också ville höra. Fortsätt säga så, tycker jag.

  • Nystar­t
    Visa endast
    Lör 9 jul 2011 11:52 #2

    Hej!
    Jag har varit med om samma sak, fast vårt barn var lite yngre och sa inte att han ville tillbaka till biomamman utan till landet (som han lämnade vid 7 månader...)  Jag frågade varför och vad han skulle göra där och att vi skulle bli ledsna om han åkte. I vårt fall visade det sig att han den dagen ville tillbaka till tiden innan vi fick  syskonet och det förknippade han med att åka till födelselandet så han hade ju blandat ihop begreppen. MEN! Jag tror det är viktigt att inte vifta bort sådana kommentarer utan fråga varför och hur barnet tror att det skulle vara; bekräfta barnets känslor. Inte skuldbelägga känslorna eller bestraffa kommentarerna även om det barnet kanske medvetet provocerar om det har åldern inne. Försök prata öppet  på en nivå som barnet kan förstå - det beror ju helt på ålder. Har barnet reella minnen från landet? Prata om det i så fall.

    Kram

  • Lör 9 jul 2011 11:59 #3

    Vad tråkigt att höra Rynkar på näsan 
    Jag och min syrra är själva adopterade (vi är vuxna nu). Min syrra var äldre när hon kom och har alltid haft mer problem att "hantera" det , eller hur man nu ska beskriva det. Hon kunde också vid några tillfällen säga till mamma att "du är ju inte ens min riktiga mamma". så klart en jättehemsk sak att säga! Men i den åldern förstod hon inte  innebörden av hur sårande det var. I varje fall så tror jag egentligen inte att hon menade något illa utan det var mer något hon slängde ur sig då hon var arg\besviken och ville få mamma att bli ledsen.

    Jag tror alltså att X säkert inte menar det som det låter , utan mer vill försöka få er uppmärksamhet. eftersom X uppenbarligen tycker väldigt mycket om fredagsmyset.  

    Min erfarenhet är att adopterade barn kan vara lite "jobbigare" och testa föräldrarna just för att få bekräftat att de inte ångrar adoptionen. Jag tycker ni reagerade jättebra med det svar ni gav X. Glad

    Kram!

  • Lyckli­ga stunde­r
    Visa endast
    Lör 9 jul 2011 13:08 #4

    Barn säger sådant som de tror ska göra oss ledsen när de är riktigt arga, så gör alla barn, och så klart vill ert barn att ni ska bli jättebesvikna och ledsna när det säger så. Och barnet fick antagligen just den reaktion han eller hon ville ha, så nu kommer h*n säga det många gånger igen.
    Barn som vill såra varandra säger "Då får du inte komma på mitt kalas!", och till sina föräldrar "Då flyttar jag till...." eller något annat som de vet gör mamma/pappa ledsen. Mitt barn säger att h*n ska ha sönder saker som h*n vet att jag är rädd om, alt. kasta bort det.
    Tänk om du var riktigt riktigt arg på någon, visst känner du för att säga något riktigt taskigt till den personen, man har ju själv blivit sårad och det är naturligt att man inte vill vara ett offer, utan att den andra ska känna samma känsla som en själv.
    Mitt förslag är att man bara svara kort att "Men nu är det vi som är dina föräldrar och vi bestämmer att nu...". Eller
    "Jag förstår att du är jättearg nu, och då kan man känna som du gör nu."

    Jag räknar med att mitt barn också kommer att säga något sånt i framtiden, säkert inte bara en gång.

  • Lör 9 jul 2011 17:50 #5
    pimilla skrev 2011-07-09 09:48:42 följande:
    Hejsan!
    Igår var en jobbig dag för hela familjen. Det slutade med att vårt barn inte fick fredagsmys, men sån`t händer. Igår så sá vårt barn - varför köpte ni mig då ? Idag på morgonen så sá X jag vill tillbaka till min Kinamamma. Båda min man och jag blev ledsna och vi förklarade för vårt barn att vi älskar X mer än något annat och att man inte kan köpa barn. X är 5,5 år men väldigt framåt och smart så X förstår nog mycket att det X  säger. Har ni fått höra något sådant och hur har ni reagerat? Jag hoppas att vi inte få höra något sådant igen...

    Tacksam för råd och tips
     

    Menar du att barnet inte fick fredagsmys bara för att det uttryckte sin sorg över situationen och gjorde er ledsna? Hur skall ert barn våga ta upp svåra saker med er om det bestraffas? Det ingår i adoptivföräldrskapet att kunna hantera dessa tankar - klarar ni det inte själva, så ta hjälp; BUP eller www.adoptionsradgivarna.se
  • pimill­a
    Visa endast
    Lör 9 jul 2011 18:16 #6

    Hejsan igen!!

    Tack för alla tankar och råd. Jag har pratat med X och fått henne till att förstå att vi alltid finns här och hon alltid skall kunna prata med oss. Det som nu hade dykt upp var tankarna kring 2 mammor och 2 pappor och X tyckte det var lite jobbigt och X tänker rätt ofta på sitt där X är född.

    Men att X inte fick fredagsmys hade med att göra att X hade skött sig riktigt illa under hela dagen och då tycker jag att jag/vi som föräldrar måste markera. Det med att X ville tillbaka till sitt födselseland hände dagen efter.
    Vi älskar X och X är det mest betydelsefulla som någonsin har hänt oss.

    Tack

  • Lör 9 jul 2011 19:54 #7
    pimilla skrev 2011-07-09 18:16:17 följande:
    Hejsan igen!!

    Tack för alla tankar och råd. Jag har pratat med X och fått henne till att förstå att vi alltid finns här och hon alltid skall kunna prata med oss. Det som nu hade dykt upp var tankarna kring 2 mammor och 2 pappor och X tyckte det var lite jobbigt och X tänker rätt ofta på sitt där X är född.

    Men att X inte fick fredagsmys hade med att göra att X hade skött sig riktigt illa under hela dagen och då tycker jag att jag/vi som föräldrar måste markera. Det med att X ville tillbaka till sitt födselseland hände dagen efter.
    Vi älskar X och X är det mest betydelsefulla som någonsin har hänt oss.

    Tack

    Men du skriver också i ts att du hoppas slippa höra ngt sådant igen .... det bådar inte gott! Visst vet du att det ingår i adoptivföräldrars uppdrag att hjälpa sitt barn att prata och hantera svåra känslor, som nästan alltid dyker upp då man är adopterad!??
  • HonSom­Vet
    Visa endast
    Lör 9 jul 2011 19:59 #8
    en glad skrev 2011-07-09 19:54:14 följande:
    Men du skriver också i ts att du hoppas slippa höra ngt sådant igen .... det bådar inte gott! Visst vet du att det ingår i adoptivföräldrars uppdrag att hjälpa sitt barn att prata och hantera svåra känslor, som nästan alltid dyker upp då man är adopterad!??
    Du tycker inte att du låter dömande och hård i tonen? Som att du läxar upp ett litet olydigt barn.
  • pimill­a
    Visa endast
    Lör 9 jul 2011 20:34 #9

    Till signaturen en glad!!

    Jag tycker du är oerhört tråkigt att du skriver att jag hoppas slippa höra något sådant igen. Det har jag aldrig skrivit och aldrig påstått.

    Jag är väldigt öppnen gentemot X att X är adopterad. Vi pratar ofta om det och förklarar och tittar på bilder. Jag vet att det kommer att dyka upp känslor och frågor angående adoptionen men denna gången var det den första gången X sá att X ville tillbaka. Det kommer med all säkerhet att dyka upp liknande saker igen men jag ville bara ha lite råd och tankar kring detta.

    Jag vet att många skriver en massa saker här på sidan men skall man bli uppläxad för något som jag inte ens i min fantasi har påstått så kommer jag aldrig att skriva här igen.

    Tack

  • Lör 9 jul 2011 20:52 #10

    Hej TS, förstår att det känns tufft att höra det ditt barn sa till dig, oavsett hur förberedd man är på det eller inte... Just detta har våra barn, drygt fem år, ännu inte sagt. Vår dotter använder det här "då får du inte komma på mitt kalas" titt som tätt, men när det är någon lite allvarligare konflikt som uppstår har hon börjat använda sig av "jag vill ha en annan mamma". Jag är helt säker på att hon inte alls menar det hon säger, men hon gör det enbart för att hon vill få mig att bli ledsen eller arg. Trots att jag vet det så hugger det självklart ändå i modershjärtat.

Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll