Vad är typiskt finskt/svenskt?

1. Blond
2. temperamentsfull
3. Karleska piroger
4. Kan ej uttala mig.

Bara min uppfattning Sen finns det sälert de som har andra uppfattningar

Är själv född av finska föräldrar.

haha jag har också finska rötter:) ser jag finsk ut? är inte blond men rätt så temperamentsfull. älskar karelska piroger!

 

Jo jag tycker allt du ser lite finsk ut, för du har höga kindben va? Det glömde jag nämna Det har jag med. Jag ser typiskt finsk ut

Jag ÄLSKAR karelska piroger, gör äben min sambo fast han inte är finsk Så runt jul köper mamma alltid med sig piroger och gör äggsmör, sååå gott!!

Japp, jag är väldigt temperamenstfull jag med

typiskt utseende: höga kindknotor, runt ansikte, lite avsmalnade ögon.

Vad gäller sätt att bete sig är det två saker som gör det svårare för mig att kategorisera här (som man väl inte bör göra okritiskt ändå). Det ena är att jag jobbat i en verksamhet relaterad till alkoholproblem och jag tar för givet att dessa tysta supande män inte är typiska för befolkningen i stort
Det andra är att finnar här i Sverige överlag är arbetskraftsinvandrare till "arbetaryrken" och att de kategoriseringar man  kan göra till stor del stämmer även på svenskar i samma grupper: Utpräglat familjeumgänge, tydlig uppdelning arbete/privatliv, där det förra ses som en försörjning där innehållet spelar mindre roll, tydliga könsroller etc etc. Jag gissar att spridningen är större i Finland.

En erfarenhet/fördom är väl annars en tendens till på gott och ont rakare kommunikation än som är vanligt i Sverige; mindre diplomatiskt inlindande. Och mindre prat (Samma intryck har jag iofs av norrlänningar.) Fast en kompis med föräldrarna från Karelen någonstans säger att de anses väldigt livade i deras landsända.

Mat: Det enda där jag kommer på är någon specialmumma (fast hon som brukar bjuda på det har också en finlandssvensk förälder så om det är en finlanssvensk eller finlandsfinsk vana vet jag inte) och så memma (som jag själv gillar i motsats till flera finnar jag känner). Jag följde med en arbetskamrat till en finsk butik här i Gbg  med en massa köttkorvar och liknande men dem kan jag inte namnet på

När jag får tid över någon gång så ligger studier i finska på  väntelistan förresten, verkar vara ett spännande språk.

Japp jag har höga kindben. Sen har jag en medfödd  stolthet som gör att jag inte kan släppa mina känslor loss hur som helst, att gråta inför någon annan är bara att glömma(förutom i nödvändiga sammanhang)Är det inte också lite finskt? 

Jo det är väldigt finskt Jag gråter aldrig inför ngn heller! Det händer typ vart femte år, knappt det. Förutom för min sambo. Men väldigt sällan inför vänner!

">


Jag älskar suomalainen messu:)
 

Hihi. Den har jag aldrig sett

Det där med lakrits och salmiak suget och förtjusningen, är det inte också finskt?
många svenskar jag känner hatar lakrits, men alla finnar jag känner älskar det.
 

Ingen aning. Har aldrig tänkt på det! Men kanske är det så Jag älskar ju själv salmiak

Finns så mkt god finsk mat som jag saknar! Har vart i Finland varje sommar upp till jag va 16 år. Är båda dina föräldrar fr Finland eller den ena`?

1. Väldigt mörk eller väldigt ljus
2. Kan inte komma på något särskilt faktiskt
3. Hm... vet inte, karelska piroger förstås (gott)  och så den där Gotler-korven, Presidentkaffe
4. Ingen större skillnad tror jag

Jag är född och uppvuxen i norra Sverige, mamma är från Finland, pappa från Sverige. Vi har alltid pratat finska hemma. Bor vid gränsen och har därför kanske lättare att se likheterna än olikheterna Det där med supande män i Finland är nog inte så vanligt, inte bland mina släktingar iallafall.

Min mamma är född och uppvuxen i Finland, flyttade till Sverige som 21 åring när hon gifte sig med min pappa.
Därmed så har jag nästan hela min mammas släkt just i finland, en väldigt stor släkt!!!
Min pappa föddes i Sverige, men hans föräldrar flyttade med honom till Finland senare och han levde sina 8 första år i finland, sedan flyttade dom tillbaka till Sverige tillsammnas med honom och några av hans systrar som hade hunnit födas då. Efter det har han bott i Sverige. Men både farmor och farfar har egentligen rötter från finland, fast dom har flyttat fram och tillbaka under en period då min pappa var liten.
De stannade dock i Sverige efter att min pappa fyllt 8 och de flyttat tillbaka hit, så det blev inga mer flyttningar fram och tillbaka efter det.
Själv född och uppvuxen i Sverige, men vi pratar mestadels finska hemma, varför vi kunnat bevara språkest fast vi utanför hemmet mest pratar svenska.

 

Aha okej. Varifrån Finland kommer din mamma? Förlåt att jag frågar, är alltid nyfiken när ngn har finska rötter Min mamma är från Iisalmi och pappa från e liten håla som heter Eno som ligger i Krelen nära ryska gränsen. Min mamma flyttade till Sverige som 20-åring då hennes syter bodde här och va gravid med mig fast fick reda på det här i Sverige. Hon hade fästman där men det sket sig och träffade min nuvarande pappa som jag är uppvuxen med, här i Sverige.

Krelen= Karelen.

Mina föräldrar är båda finska och jag ser ingen större skillnad på dem och svenskar. Min pappa flyttade hit med sina föräldrar när han var i tonåren och min mamma när hon var tre...

Mamma kommer från Ylivieska, men hennes mamma och mormor från Karijoki:)

Aha, inga ställen jag känner igen eller besökt

Intressant; för mig är saltlakrits typiskt svenskt. Trodde bara det var i Sverige och Holland det uppskattades ungefär. Det är klart att inte alla svenskar gillar det men det är ju inte alla som gillar typiskt svensk mat som inlagd sill (den är väl lika typisk i de andra nordiska länderna iofs) eller dopp i grytan heller.

Kålrotslåda brukar förresten en finsk kompis alltid göra men rotsaker är kanske mer den äldre generationen?  

Ja alla dessa lådor är väldigt finskt. Vet inte om det är just älkdre geneartionen men finns alltid på julbordet hos oss, men då är det inte jag som äter det utan mina föräldrar Morotslåda, leverlåda, potatislåda finns med.